En eftermiddag på Aspö

När vi kom till Aspö togs vi emot av Manne och Mattias som berättade om dagens upplägg och introducerade dagens första uppgift. Vi skulle plocka ett föremål som symboliserade en egenskap av oss själva och som redovisades när vi kom fram till platsen.

Nedan kommer vi beskriva några av de aktiviteter vi gjorde:

· Varje grupp fick varsin ”Linnélåda” att lägga föremål i där fyra av fem saker skulle ha något gemensamt. Därefter bytte grupperna Linnélåda med varandra för att upptäcka vilken sak som vi hade tänkt inte skulle höra dit. Tanken med uppgiften var att det kan finnas många lösningar och inte bara ett givet svar.

· Vi fick lappar med engelska ord och meningar på. Det som stod på lapparna fick vi leta reda på och redovisa med hjälp av våra mobiler. Ofta förbjuds mobiler i undervisningen och särskilt i skogen men vi tyckte att det men precis som Manne ansåg vi också att det var ett bra hjälpmedel där man utgår ifrån elevernas intresse, dessutom integreras tekniken både i naturvetenskap och engelskaundervisningen.

· Nästa engelskauppgift bestod av glosförhör då samtliga stod i en ring. En utav oss fick stå i mitten, välja ut en person och säga ett ord på svenska som personen skulle svara på engelska innan personen i mitten hann nudda henne. Vi tycker att denna uppgift är positiv som variation då man tar skogen och leken till hjälp vid glosförhör.

· ”36:an – leken” innebar att 36 olika uppdrag satt upphängda i skogen. Varje grupp fick börja med att slå en tärning som visade exempelvis siffran 3 och då fick leta reda. När någon hittade rätt uppdragslapp fick ge ifrån sig ett lätte som gruppen bestämt för att tillkalla resterande gruppmedlemmar och utföra uppdraget. Därefter fick man slå tärningen igen och addera med föregående siffra. Vi ser stora möjligheter med att kunna variera och anpassa denna uppgift efter grupp, ämne med mera.

· Vi fick med kroppen tillsammans symbolisera ett träds uppbyggnad för att få förståelse för trädets alla delar och funktioner.

Denna dag var mycket intressant och lärorik. Vi fick många tips och idéer på hur man kan integrera flera olika ämnen i utomhuspedagogiken.

Seminarium - Arbetsplaner och mål – 3 maj

Ingen av de förskolor där vi gör fältstudier har några arbetsplaner i nv och teknik utan de arbetar utifrån Lpfö98. I skolorna finns det arbetsplaner för nv men inte i teknik. Arbetsplanerna ser väldigt olika ut; några är mer övergripande utifrån kursplanen medan andra är mer konkreta. Vi tycker det verkar lättare att arbeta utifrån en kursplan där målen är tydligt formulerade och avgränsade samt att man som lärare känner en trygghet genom att man får med alla delar. Även Bonniers Teknik poängterar att en lokal arbetsplan bör vara tydlig i sina formuleringar så att elever, lärare och föräldrar klart kan se målen som skolan har. Vi ser dock en risk med att man som lärare då använder samma material år efter år utan att reflektera över och fånga upp barnens tankar och idéer. Vi ser vikten av att som lärare lyssna till barnens intresse; om de t.ex. är intresserade av rymden i år två är det orimligt att vänta till år tre för att det står i arbetsplanen. Vi är av samma åsikt som Bonniers Teknik att arbetsplanen är ett aktivt dokument som bör ändras allteftersom utveckling sker då man ska utgå från elever, lärare, skolan och samhället vilket även Lpo94 framhåller.

Vi diskuterade varför det inte finns några arbetsplaner i teknik i skolan. Vi tror att teknik ofta kopplas samman med slöjd samt att man i ettan lägger fokus på läs och skriv. Några lärare på fältet har även uttryckt att det inte finns tillräckligt med ämneskunskap i arbetslaget och att man därför inte arbetar med det. Vi tror också att lärare arbetar med teknik utan att tänka på att det faktiskt är teknik då ämnet ofta integreras med andra ämnen. I arbetsplanerna är exempelvis några av målen att barnen ska lära sig att bygga kojor, laga mat i skogen samt utföra temperaturmätningar vilket vi ser en hel del teknik i. Vi ser vikten i att som lärare synliggöra tekniken både för barnen och för sig själva.

Enbart en av arbetsplanerna innehåller undervisningsstrategier. Vi anser att en arbetsplan inte behöver innehålla undervisningsstrategier då man bör anpassa metoderna till barngruppen. Samtidigt kan det vara en fördel för en oerfaren lärare att ha som stöd i undervisningen.

”Utifrån kursplanens mål skall lärarna formulera lokala utvärderingsbara mål, välja stoff och relevanta metoder samt dokumentera detta i en lokal arbetsplan” (Ginner & Mattsson 1996, 206). Vi anser att det bör finnas arbetsplaner i nv och teknik även i förskolan för att kunna arbeta mer medvetet med ämnena och därmed bidra till barnens förförståelse för framtiden.

Teknik i förskola skola

• När jag besökte min vfu- plats i skolan i en etta, tittade jag bland annat på ämnet teknik. Läraren berättade för mig att de inte har någon teknik i ettan men sen kom hon på att de har en teknik låda som barnen får sitta två och två och följa en ritning för att bygga ihop exempelvis en bil av teknik legot. Jag visste att barnen under hösten hade arbetat med olika träd sorter. Jag frågade om hon aldrig har tänkt på att blanda in teknik alltså hur man tillverkar papper eftersom det kommer från träd. Hon ansåg att de ändå kommer komma in på teknik i två:an och tre:an. I två:an på hösten kommer de att arbeta med djur exempelvis hur mjölken kommer till affären. På våren arbetar de med rymden hur de olika planeterna rör sig också vidare. I tre:an på hösten arbetar de med tidsepoker som exempelvis forntiden, hur man levde på den tiden. På våren cyklar de runt i Lidköping för att se hur exempelvis en bro är uppbyggd samt vilka statyer och hur det såg ut förr i staden och vilka som regerade. I Lpo94 står det att varje elev efter genomgången grundskola känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena. Utifrån denna information så känns det som att det jobbar mot ett långsiktigt mål i Lpo94. Det jag kände att eleverna behöver få syn på är att teknik finns även runt omkring oss just nu exempelvis bänkar, datorer, pennor och pennvässare. Ginner (1996) skriver att alla behöver få en allmänbildning inom teknik för att kunna klara sig självständigt i samhället vilket jag anser är jätte viktigt.

• I förskolan finns det också teknik runt omkring oss precis som i skolan. Jag pratade med pedagogerna om teknik och de hade ingen planerad teknik utan syftet var kanske något annat men som sedan resulterade i teknik. Ett exempel var en kvarn som de byggde av lego och pratade kring som sedan resulterade i att barnen ville ha kvar kvarnen. De försökte få igång denna kvarn så att den fungerade med hjälp av gummiband så att te påsar åkte upp och ned precis som en kvarn. Ett annat exempel där pedagogerna hade planerat om flyta sjunka med ett papper. Varför sjunker det inte med en gång? Varför sjunker det när det har blivit blött. Hur gör vi att det inte ska sjunka? Detta är också teknik hur pappret är uppbyggt och vad det kommer ifrån. Teknik är även när barnen konstruerar hyddor eller kojor i skogen och får syn på att denna koja som vi byggde inte höll, varför? hur kan vi göra för att det ska hålla? Vad behöver vi tänka på? Detta är vardagshändelser när barnen kommer ut i skogen som vi bör fånga upp och synliggöra det för barnen att det är teknik anser jag. I Lpfö98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker vilket jag anser att pedagogerna gör. En tanke bara utifrån ovan text att pedagogerna bör tänka teknik och planera experiment och inte bara ha det i bakhuvudet eftersom de flesta barn älskar experiment och utmaningar anser jag.

Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet

// Eleonore Johansson.

Tekniken utvecklar sig efter människors behov.

Kläder efter väder hetter ett gammalt uttryck. Regnväder är inget undantag och teknik för att hålla sig torr och varm finns. De flesta tillverkare av moderna vattentäta klädesplag såsom jackor, skor och handskar använder någon form av vattentätt membran som andas, dvs släpper ut fukt och överskottsvärme. Exempel på material är Gore-tex. Det lammineras normalt in mot yttertyget eller mot ett separat foder, beroende på vilken egenskap man vill att plagget ska ha.

Hur fungerar då Gore-tex membranet?

Porerna i materialet är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, och eftersom bindningarna mellan vattenmolekylerna är väldigt starka så släpper materialet inte igenom vatten i flytande form. Samtidigt är porerna 700 gånger större än en vattenmolelyl, så att svett, som med hjälp av kroppsvärme avdunstat till vattenånga, med lätthet kan passera membranet.

Ett praktisk självupplevt problem är att Gore-tex fungera sämre i kraftig kyla, då materialet upplevs som tätt. Problemet kommer sig att kylan flyttar kondensationspunkten närmare kroppen, dvs innanför membranet. Vattenångan hinner då övergå till flytande form innan den passerat membranet. Särskilt tydligt är detta då man använder Gore-tex kängor.

Referenser:


http://www.gore-tex.se/

Henriksson, A. (2000). Naturkunskap B. Kristianstad : Gleerups.

Moln – väcker känslor

I alla tider har nog moln väckt känslor hos människan både gammal som ung. Genom att exempelvis studera tavlor kan man se att ett dystert motiv följs för det mesta av en orolig himmel och tvärt om. Det finns även sångtexter om moln "Små lätta moln " av Pugh Rogefeldt, där han sjunger om molnen på himmelen och sommaren som gör honom lycklig. Vem har inte använt sig av uttrycket "att väva på moln" när man har kännt sig lite extra glad?

Att en sommardag tillsammans med barn titta upp på himlens stackmoln som ändrar form är så kul, ena minuten kan man se ett moln som liknar en sko och nästa kan likna en hund med hatt. Här kan bara fantasin sätta stopp för vad man kan se och ofta leder det till roliga studer med barn. Nästa dag kan de fantasiframkallande molnen ha ersatts av något annat och en annan känsla. Molnen kan ha tornat i hop sig och de kan vara riktigt mörka och en känsla av oro spänning kan uppstå.

Vid en intervju om moln med några förskolebarn fick jag bland annat följande svar "mörka moln är arga", "de är mörka för de har mycket regn i sig", "om moln är mörka blir det åska, det gillar inte jag", "de vill slåss om de är mörka". Ett barn berättade att det inte tyckte om när molnen åkte fort på himlen, medan ett annat barn tyckte det såg ut som om molnen var på väg till någon. Sammanfattningsvis kan sägas att dessa barn i förskolan också förknippade mörka moln med någon slags spänning om att något är på väg att ske och att det kanske inte alltid upplevs så positivt av alla.

Det är ingen tvekan att olika molntyper påverkar oss på olika sätt och väcker olika känslor. Utifrån detta tema kan man sedan diskutera vidare med barn/elever om att känslor kan upplevas på olika sätt och att det finns inget rätt eller fel när det gäller känslor.

Frågor inför handledning den 24/3 2010

1. Behöver vi fördjupa oss mer i något ämne, i så fall vad?
2. Är det något vi skrivit för lite/mycket om? (ex liv, materia, teknik, energi)
3. Har vi berört de ämnen som är väsentliga för fenomenet moln?

Moln- blixt

”Vädrets makter” av Sally Morgan skriver att en varm sommar dag med högfuktighet och straka tigande konventionsströmmar skap cumulusmoln som därmed växer och tornar upp sig till cumuloniumbus – (åskmoln). Dessa åskmoln är nästan blygråa och för ofta med sig kraftiga vindar, våldsamt regn, blixtar och åskmuller. De flesta blixtrarna förekommer i cumuloniumbusmolnen eftersom dessa innehåller våldsamma vertikalvindar och stora mängder underkylda vattendroppar och iskristaller. Den intensiva uppvärmningen av luften kommer från blixtrarna gör att luften expanderar med överljudshastighet och då kommer en åskknall. En blixt och knall inträffar samtidigt men eftersom ljuset sprider sig snabbare än ljudet så ser vi blixten före vi hör dundret. För att ta reda på hur långt bort en blixt är kan man räkna sekunderna mellan ljuset och ljudet. Tre sekunder motsvarar ett avstånd på en kilometer.

Mellan moln och mark

Blixten kan utlösas när åskmolnet byggt upp negativ laddning i sitt undre skikt och marken därunder är positivt laddad.

Mellan moln

Blixtar kan gå mellan ett moln med negativ laddning och ett annat moln med positiv laddning.

Inuti moln

De flesta blixtar uppkommer inuti moln, när det blir överslag mellan dessa positiva och dess negativa laddningscentra

Eldklot

Någon gång uppträder blixten som en klotblixt eller en pärlbandsblixt. Vissa klotblixtar försvinner stillsamt, andra exploderar. Klotblixtar är sällsynta och gör sällan någon skada.

Ett åskmoln levande

Starka luftströmmar skapas inuti ett åskmoln under dess uppbyggnad. Dessa turbulenta strömningar kommet iskristaller inuti molnet att hela tiden stiga och sjunka. Kristallerna blir allt tyngre, allteftersom nya islager läggs till de ursprungliga. Mot slutet av åskmolnets levande blir kristallerna så tunga att vindarna inte kan hålla dem svävande, utan de faller till marken som regn och hagel. Detta är ett tecken på att åskvädret och dess moln börjat brytas upp.

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/aska-1.658

//Eleonore Johansson