Litteraturseminariet ”Undervisning, etik, samhälle” 25 feb

Hur vi ser på skolans undervisning ur ett etiskt perspektiv

Lärare i tidiga åldrar tar ofta inte in datorn i undervisningen vilket kan bero på att de är rädda för tekniken och känner sig osäkra att ta till sig ny kunskap. En anledning kan vara att de inte ser datorn som ett hjälpmedel utan mer som ett hinder. Författarna Ginner & Mattsson (1996) skriver att datorn har kommit att genomsyra många former av mänsklig verksamhet samt att vi är i en samhällsförändring som är orsakad av det tekniska systemet. Vi anser att det är viktigt att använda sig av datorer i undervisningen för att det är en viktig del i vårt samhälle och framtid. De olika tekniska systemen kan få olika konsekvenser i framtiden, men samtidigt går den tekniska utvecklingen framåt vilket gör att man kan förespå konsekvenserna inom tekniken.

Vi diskuterade vem som bär ansvaret för vår natur och vi menar att alla individer har ett ansvar. Vi ser vikten av att som lärare medvetandegöra för eleverna hur deras handlingar påverkar miljön och vad det kan bli för konsekvenser. Å andra sidan kan det bli ett problem när många människor är inblandade och ingen känner att dess handlingar har någon betydelse i det stora hela - vi ser inte alltid konsekvenserna av att vårt eget handlande. ”Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka att det uppstår en klyfta mellan allmänhet och experter. Lika viktigt är att eleverna blir medvetna om de hot mot miljön och människor som vi står inför idag. De kan då själva komma att lämna bidrag till ett humanare och miljövänligare tekniksamhälle” (Ginner & Mattsson 1996, s. 87). Vi är av samma åsikt som Andersson (2008) som menar att man bör hitta en balans mellan en realistisk beskrivning av miljöproblemen men även att alla kan göra något åt det. Vi ser också vikten av att man som pedagog utgår i det lilla som sker i barnens vardag som till exempel vad som händer när man slänger ett bullpapper i naturen.

Ginner och Mattsson (1996) skriver att no-undervisningen upplevs som tråkig för många elever och att datorer används för sällan som hjälpmedel. Ungdomar är medvetna om att nv och teknik ger bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Hur kan vi som lärare agera för att få eleverna intresserade? Vi menar, precis som Andersson (2008), att barn bör få positiva natur- och teknikupplevelser redan i tidig ålder för att det sedan ska bli en naturlig del i barnens liv.

Vi diskuterade var vi kan hitta i etiken i våra valda områden (natt och dag samt moln). Vad gäller moln menar vi att vi kan se etik genom att elever upplever dem olika; vissa kanske tycker att mörka moln är hemska medan andra tycker de är fascinerande. Alla tycker olika – det finns inget rätt och fel.

Klaar tog upp på föreläsningen att man som lärare kan använda dagstidningar i undervisningen för att utforma ett aktuellt innehåll där eleverna får inflytande samt att de sannolikt har ett intresse för området, vilket vi tyckte lät som en bra idé.

Gamla väggar får nytt liv!

I dag när jag var intervjuade barn på en förskolan om vad de hade för tankar om moln så gjorde jag en liten rundvandring först. Jag har tidigare haft mina barn på denna avdelning men det var flera år sedan så det var kul att få komma tillbaka och se hur det såg ut nu. Det var sig likt men samtidigt många förrändringar till det bättre. Från att tidigare ha varit en 1-5 avdelning var det nu endast 4 och 5 åringar där, vilket gjorde att småbarnsleksaker var nu utbytta till material som var utmanande för de äldre barnen. När jag klev in på avdelningen var det första jag såg att det var kreativitet som gällde här. De hade bla haft ett tema om Alfons och byggt ett hus till honom och Milla med sängar, toalett, fönster, spis, matskålar med mat i, lekstuga med tak och dörrar, ja det fanns allt. När de läste en bok om Alfons ifrågasatte barnen vad en linbana var förnågot och det ledde till att de nu höll på att konstruera en egen linbana med korgar som de skulle sätta upp tvärs över ett rum (det var ingen liten linbana). Tidigare har jag nog varit emot att ha småbarnsavdelningar men i dag såg jag verkligen hur man kan ta tillvara på att inte behöva anpassa för de mindre barnen på bekostnad av de äldre barnen och naturligt vis tvärtom. De hade verkligen tagit tillvara på allt på avdelningen till de äldre barnens fördel. Pedagogen menade att de jobbade mycket mer med lärande i fokus nu och hon sa också att det var betydligt roligare att arbeta på avdelningen nu, vilket också märktes. Jag förstår henne för jag skulle också vilja jobba så. Det var härligt att se att gamla väggar kan få nytt liv!

Tankekarta "Vattnets kretslopp med fokus på moln"

Handledningen den 22 februari 2010 uteblev för vår grupp pågrund av kommunikationsbrist. En ny tid för handledning bokades till nästa vecka och istället ägnade vi tiden åt att fundera över hur vi skulle kunna lägga upp arbetet så att det är moln som vi fokuserar på. Vi skissade fram en tankekarta och delade därefter upp arbetet i olika områden för att börja söka litteratur och ägna oss åt ämnesfördjupning.

Utgå från barnen

På min vfu på förskolan idag möttes jag av enormt vulkanintresserade barn. Det hela hade börjat med att ett barn hade sett ett tv-program om vulkaner och kom till förskolan fylld av frågor om detta naturvetenskapliga fenomen. Pedagogerna började genast söka information på internet och i böcker och en massa bilder sattes upp på väggarna. Detta ledde till att alla barn i gruppen blev intresserade av att veta vad en vulkan var. Väggarna på förskolan pryds nu av barnens, både fantasifulla och verklighetstrogna, teckningar på vulkaner. De har även format vulkaner i lera och nästa projekt är att göra experiment och bygga en vulkan i papier-maché.

Genom detta arbete med vulkaner har barnen

- lärt sig en hel del nya ord och begrepp såsom lava, Etna och magmakammare,
- utvecklat sin matematiska förmåga genom att jämföra lervulkanernas storlek och form,
- utvecklat sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen vilket är ett strävansmål i Lpfö 98,
- fått använda sin fantasi och kreativitet genom att rita och måla teckningar samt arbeta i lera,
- kommit i kontakt med geografi då de samtalat om var det finns vulkaner samt
- berört historia i form av att de talat om staden Pompeji.

Med hjälp av medvetna pedagoger, som varit uppmärksamma och fångat situationer i vardagen då barnen visat intresse, har det skett ett enormt lärande på berörd förskoleavdelning. Det är ett tydligt exempel på vikten av att utgå från barnen för att skapa goda lärandetillfällen. Även pedagogerna uttryckte att de fått ökad kunskap om vulkaner. :)

//Ellen

Valt område till examinationsuppgift 1: MOLN

Vi har valt temat moln då vi själva är fascinerade av fenomenet samt att det är något som samtliga barn/elever med största sannolikhet kan relatera till.

Materia: Vatten och luft (kemiska föreningar)
Energi: Solenergi driver
Liv: Moln transporterar vatten. Moln är nödvändiga för kretsloppet som i sin tur är nödvändigt för livet. Kan även komma in på känslor och upplevelser här.
Teknik: Meteorologer förutspår vädret med hjälp av bland annat moln.

Problemställningen som barnen/eleverna kommer ställas inför är varför det finns moln. Vi kommer sannolikt även beröra varför det bildas moln, vad moln innehåller samt hur de bildas m.m.

Övergripande mål
Lpfö 98
...utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Lpo 94
...känner till sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena.
Kursplan NO år 5
...ha kunskaper inom några naturvetenskapliga områden.
Kursplan Teknik år 5
...kunna redogöra för viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ.

Litteraturseminarium ”Utgångspunkter i undervisningen” 8 februari

Artikeln beskriver att Nya Zeeland är på väg mot ökad yrkeskunskap för lärare i tidiga åldrar. Det finns teorier om ett samband mellan kvaliteten på undervisningen för barn i tidiga åldrar och om lärarkompetens samt kvalitet i undervisning och lärande. Denna studie visar att lärarstudenter för tidiga åldrar har dålig kunskap inom nv och att lärarstudenterna dessutom är omedvetna om hur lite de vet samt hur detta kan påverka deras förmåga att erbjuda små barn lämpliga vetenskapliga upplevelser. Ett av målen med studien är att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen för tidiga åldrar genom att införa professionella registreringskrav till år 2012. Studien visar hur lärarstudenternas kompetens påverkar deras självförtroende och förmåga att undervisa i tidiga åldrar vilket fokuserar på lärarstudenternas upplevda och faktiska förståelse för vetenskapliga begrepp.

Djupet av lärares ämneskunskap i nv påverkar deras möjlighet att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Forskning om lärare för äldre åldrar visar att ju mindre lärare vet om ämnet desto mer domineras diskussionerna av läraren och resultatet blir att eleverna blir mindre delaktiga. Lärarna har inte tillräcklig kompetens i nv och kan inte integrera innehåll och pedagogik. Enligt Sjöberg (2000) räcker det inte med enbart ämneskunskaper eller pedagogisk kunskap utan det krävs en kombination av dem båda. Lärare för yngre barn är ofta passiva och leder undervisningen med hjälp av mycket fakta. Detta har betydelse för elevernas attityder och förståelse och hindrar dem att få nya perspektiv. Planeringen blir begränsad av vad läraren kan snarare än ett möte mellan lärare och elev.

För lärare i tidiga åldrar är behovet att de ska bli skickliga i ämnesområdet och få en god grund i allmänna kunskaper. Lärare måste planera ett lärande utifrån barnens erfarenheter som engagerar och utmanar dem i sitt tänkande och kunskapsbyggande. Barn skapar mening utifrån sina erfarenheter. Lärande i nv sker när barnen ändrar sina tidigare föreställningar, inte genom att få förklaringar som de inte kan relatera till. Barn håller fast vid sina idéer, även om motsatsen finns bevisad, för att de saknar tillgång till alternativ som de kan koppla till. De idéer/missuppfattningar som utvecklats i tidig ålder är svåra att ändra, om de förblir oemotsagda kan de finnas kvar genom hela skolgången.

Studien visar att studenters ämneskunskaper i nv är generellt dåliga samt att de är omedvetna om sin okunskap. Endast 15% ansåg att deras vetenskapliga kompetens var otillräcklig för undervisning av barn i tidiga åldrar. Lärarstudenter bör inse att deras egna negativa attityder och missuppfattningar kan begränsa deras förmåga att skapa undervisning med kvalitet och lärande.

Det är viktigt att lärarstudenter får möjlighet att skapa självförtroende snarare än att de får färdiga kunskapspaket för att möjliggöra för dem att ställa lämpliga frågor. Som lärare behöver man inte veta allt utan man kan istället utforska tillsammans med barnen. Enligt Ahlrik (2010-02-08) bör man inte ge barnen lösningarna utan låta dem försöka själva. Vidare menar hon att lärare bör vara positiva förebilder och visa nyfikenhet och engagemang vilket skapar positiva och nyfikna barn. Låt barnen upptäcka exempelvis vilka redskap som behövs samt låta dem få upptäcka att det finns flera olika sätt att lösa ett problem på. Vi ser vikten av att som lärare reflektera över sitt förhållningssätt och sina attityder så att man utmanar barnen och ställer dem inför problemlösning.

Enligt Andersson (2008) har nv två huvuduppgifter; det ena är att intressera eleverna och det andra är att bidra till att eleverna får förståelse för begrepp och teorier. Vi kan se att lärarstudenterna i studien inte besitter den sistnämnda kunskapen, det vill säga att skapa möjligheter till lärande av olika begrepp och teorier. Även Ginner (1996) skriver att lärare måste kunna, vilja och våga ta sig an ämnet.

Det skulle vara intressant att göra en liknande studie på svenska lärarstudenter för att se vad det visar för resultat gällande förkunskaper, attityder och erfarenheter av nv.

Referenser

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Artikel

Garbett, Dawn (2003). Science education in eraly childhood teacher education: Putting forward a case to Enhance Student Teachers´Confidence and competence. Reserach in science education 33 p 467-481

Föreläsning

Ahlrik, A-S. (2010-02-08). Teknik för tidiga åldrar. Skövde: Högskolan.

Litteraturseminarium 29 januari 2010

Läroplan
Naturvetenskapen har två huvuduppgifter. Den ena är att intressera eleverna för naturvetenskap och förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teorier. Den andra är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Skolans uppgift är här att ge överblickar och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Naturvetenskapen klarar inte detta på egen hand utan ett samarbete med andra ämnen måste ske (Andersson, 2008).

Naturvetenskap
- Hur allt hänger samman.
- Förstå och göra omvärlden mer begriplig (Andersson, 2008).
- Ämnen eller vetenskaper som handlar om att beskriva och förstå naturen runt oss. Ämnen som biologi, fysik, kemi, samt geologi, geografi och astronomi (Sjöberg, 2000).
- Se naturkunskapen som en helhet (Andersson 2008; Sjöberg 2000).
- Dimensionerna: Produkt: Ett substantiv, något som existerar, lagar och begrepp, sådant som vuxit fram. Process: Verb, metoder och arbetssätt, något man gör, man utvärderar och förändrar hela tiden. Social institution: Vetenskapens roll i samhället, kunskaper om naturvetenskapliga ämnen istället för i.
- Naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman. Varför?

Skillnad mellan naturvetenskap och teknik
Natur = svarar på varför
Teknik = svarar på hur

Kursplan i teknik
För att förstå teknikens roll och betydelse måste relationen mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Undervisningen skall belysa konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur av en viss teknikanvändning. Konsekvenser av värderingsfrågor, intressekonflikter, förändrade livsvillkor och ekonomi uppkomna i samband med teknikanvändning ska belysas och diskuteras. (Ginner & Mattsson, 1996).

Teknik
- Teknik är något som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att tillgodose olika behov, den bygger broar (Ginner & Mattsson, 1996).
- Teknik handlar om problemlösning.
- Teknik är tillämpad naturvetenskap.
- Teknik har praktiken och naturvetenskap har teorierna och de är beroende av varandra.

- Teknik är människans metoder att behärska naturen. Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord. (Ginner & Mattsson 1996; Sjöberg 2000).
- Teknik är något som människan har runt omkring sig, t.ex. maskiner.

Ämnesdidaktik
- Undervisningens metoder; hur man ska undervisa så att naturvetenskap blir engagerande samtidigt som eleverna lär sig på ett effektivt sätt (Wickman & Persson, 2009).
- Sjöberg (2000) skriver att det inte räcker att ha en generell kunskap utan man måste även ha kunskap inom ämnen.
- Vad? Varför? Hur?

Ämnesteorier/ämneskunskaper
Ämneskunskaper i nv omfattar det man lär sig när man läser biologi, fysik, kemi eller geovetenskap vid högskolan eller universitet och även sådana kunskaper som lärare på egen hand skaffar sig om innehållet genom egen läsning (Wickman & Persson, 2009).

Våra tankar
- Vad gäller natur- och teknikbegreppen behöver man som lärare tänka på elevernas olika bakgrunder och erfarenheter då de kan ha olika sociala och kulturella bakgrunder som kan ha betydelse för hur de ser och uppfattar natur och teknik. Det är något som både Lpo och Lpfö förespråkar.
- Lärarna måste våga använda sig av laborationer och utflykter i naturen. De ska vara medforskare med barnen vilket även förespråkas i läroplanen.

Gruppens erfarenheter av naturvetenskap och teknik
- Uppfattas som roligt.
- Lärare kopplar inte alltid undervisningen till elevernas erfarenheter. Det är viktigt som pedagog att koppla undervisningen till elevernas vardag och erfarenheter för att de ska se samband mellan teori och praktik.
- Glädjen i förskolan försvinner ofta senare i skolan.
- Vi tänker ofta alltför komplicerat vilket kanske kan bero på att vi har relativt mycket erfarenhet och krånglar därför till det. Barn i tidiga åldrar kräver enkla svar vilket vi ibland kan vara rädda för att ge.
- Sjöberg (2000) skriver att didaktik är en del av den generella pedagogiken. Snäv betydelse av didaktik: Vad, hur och varför. Didaktiken handlar om värderingar som ligger bakom urval och strukturering av undervisningen innehåll. Ämnesdidaktik – didaktiska överväganden knutet till ämnet.
- En reflekterande lärare skall kunna diskutera dessa frågor både med sig själv, kollegor och elever. Problemställningen måste vara det centrala och man bör hämta information från många områden.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Välkommen till basgrupp 3A:s blogg!