Artikeln beskriver att Nya Zeeland är på väg mot ökad yrkeskunskap för lärare i tidiga åldrar. Det finns teorier om ett samband mellan kvaliteten på undervisningen för barn i tidiga åldrar och om lärarkompetens samt kvalitet i undervisning och lärande. Denna studie visar att lärarstudenter för tidiga åldrar har dålig kunskap inom nv och att lärarstudenterna dessutom är omedvetna om hur lite de vet samt hur detta kan påverka deras förmåga att erbjuda små barn lämpliga vetenskapliga upplevelser. Ett av målen med studien är att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen för tidiga åldrar genom att införa professionella registreringskrav till år 2012. Studien visar hur lärarstudenternas kompetens påverkar deras självförtroende och förmåga att undervisa i tidiga åldrar vilket fokuserar på lärarstudenternas upplevda och faktiska förståelse för vetenskapliga begrepp.
Djupet av lärares ämneskunskap i nv påverkar deras möjlighet att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Forskning om lärare för äldre åldrar visar att ju mindre lärare vet om ämnet desto mer domineras diskussionerna av läraren och resultatet blir att eleverna blir mindre delaktiga. Lärarna har inte tillräcklig kompetens i nv och kan inte integrera innehåll och pedagogik. Enligt Sjöberg (2000) räcker det inte med enbart ämneskunskaper eller pedagogisk kunskap utan det krävs en kombination av dem båda. Lärare för yngre barn är ofta passiva och leder undervisningen med hjälp av mycket fakta. Detta har betydelse för elevernas attityder och förståelse och hindrar dem att få nya perspektiv. Planeringen blir begränsad av vad läraren kan snarare än ett möte mellan lärare och elev.
För lärare i tidiga åldrar är behovet att de ska bli skickliga i ämnesområdet och få en god grund i allmänna kunskaper. Lärare måste planera ett lärande utifrån barnens erfarenheter som engagerar och utmanar dem i sitt tänkande och kunskapsbyggande. Barn skapar mening utifrån sina erfarenheter. Lärande i nv sker när barnen ändrar sina tidigare föreställningar, inte genom att få förklaringar som de inte kan relatera till. Barn håller fast vid sina idéer, även om motsatsen finns bevisad, för att de saknar tillgång till alternativ som de kan koppla till. De idéer/missuppfattningar som utvecklats i tidig ålder är svåra att ändra, om de förblir oemotsagda kan de finnas kvar genom hela skolgången.
Studien visar att studenters ämneskunskaper i nv är generellt dåliga samt att de är omedvetna om sin okunskap. Endast 15% ansåg att deras vetenskapliga kompetens var otillräcklig för undervisning av barn i tidiga åldrar. Lärarstudenter bör inse att deras egna negativa attityder och missuppfattningar kan begränsa deras förmåga att skapa undervisning med kvalitet och lärande.
Det är viktigt att lärarstudenter får möjlighet att skapa självförtroende snarare än att de får färdiga kunskapspaket för att möjliggöra för dem att ställa lämpliga frågor. Som lärare behöver man inte veta allt utan man kan istället utforska tillsammans med barnen. Enligt Ahlrik (2010-02-08) bör man inte ge barnen lösningarna utan låta dem försöka själva. Vidare menar hon att lärare bör vara positiva förebilder och visa nyfikenhet och engagemang vilket skapar positiva och nyfikna barn. Låt barnen upptäcka exempelvis vilka redskap som behövs samt låta dem få upptäcka att det finns flera olika sätt att lösa ett problem på. Vi ser vikten av att som lärare reflektera över sitt förhållningssätt och sina attityder så att man utmanar barnen och ställer dem inför problemlösning.
Enligt Andersson (2008) har nv två huvuduppgifter; det ena är att intressera eleverna och det andra är att bidra till att eleverna får förståelse för begrepp och teorier. Vi kan se att lärarstudenterna i studien inte besitter den sistnämnda kunskapen, det vill säga att skapa möjligheter till lärande av olika begrepp och teorier. Även Ginner (1996) skriver att lärare måste kunna, vilja och våga ta sig an ämnet.
Det skulle vara intressant att göra en liknande studie på svenska lärarstudenter för att se vad det visar för resultat gällande förkunskaper, attityder och erfarenheter av nv.
Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Artikel
Garbett, Dawn (2003). Science education in eraly childhood teacher education: Putting forward a case to Enhance Student Teachers´Confidence and competence. Reserach in science education 33 p 467-481
Föreläsning
Ahlrik, A-S. (2010-02-08). Teknik för tidiga åldrar. Skövde: Högskolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar