Teknik i förskola och skola

Förskola
Vid ett samtal med en pedagog på förskolan gällande teknik uttryckte hon till en början att de inte arbetar särskilt mycket med berört ämne. Efter en stunds diskussion, då vi bland annat talat om vad teknik kan innebära, framgick det dock att de sysslar en hel del med teknik. Hon berättade till exempel att barnen:

- ägnar sig mycket åt att bygga med diverse material som till exempel lego, kuddar, trämekano etc.

- är mycket fascinerade av vulkaner (se tidigare inlägg: Utgå från barnen) vilket pedagogerna tagit tillvara på och därför låtit dem konstruera vulkaner både i lera, papier-maché och snö och har därmed fått möjlighet att prova olika tekniker.

- fått tillgång till en gammal dator som de får skruva isär för att se hur den ser ut inuti. Barnen har här uppmärksammat att man behöver olika slags skruvmejslar vilket avdelningen fått köpa in så att de kunde fortsätta med sitt tekniska arbete. Ginner och Mattsson (1996) skriver att det kan vara lämpligt att börja teknikundervisningen med att låta barnen använda olika slags enkla verktyg samt få plocka isär olika tekniska föremål. Författarna anser att barnen genom en sådan process lär sig hur en invecklad apparat är uppbyggd och menar att en idé är att låta barnen fundera på vad de olika delarna har för funktion.

- är intresserade av vad vaktmästaren och diverse hantverkare gör som rör sig på förskolan. Ett larm installerades nyligen vilket ledde till många frågor och funderingar hos barnen. Vid något tillfälle har även vaktmästaren lånat ut verktyg till barnen vilket varit mycket uppskattat. Byggspill i form av exempelvis brädlappar och plaströr tas tillvara och används i verksamheten vid bland annat konstruktion. Pedagogen berättade även att barnen vid något tillfälle lekt pensionärer och då använt en tom kabelrulle som rullstol. Det kallar jag en teknisk uppfinning. :)

- byggt båtar där de till exempel borrat hål för masten och skapat segel.

- till viss del använder datorn i verksamheten där de spelar diverse pedagogiska spel samt ritar och skriver. Jag ser vikten av att barnen kommer i kontakt med datorn i tidig ålder då den med största sannolikhet kommer utgöra en stor del i deras framtid. Lpfö98 framhåller att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den lägger grunden till ett växande intresse hos barnen att på sikt delta i samhällslivet och Lpo94 påpekar att eleverna bör tillägna sig kunskaper som förbereder dem för livet.

- tillsammans med pedagogerna varit och tittat på husbyggen i närheten av skolan för att bland annat se vilka olika tekniska hjälpmedel som används. Grävmaskinen har till exempel varit ett omtyckt diskussionsämne. Här blir det särskilt tydligt hur man kan ta det omgivande samhället som en resurs i den pedagogiska verksamheten för att få in tekniken i undervisningen.

Precis som Ginner och Mattsson (1996) skriver så tas tekniken ofta förgiven. Man tänker sällan på att den faktiskt omger oss i vår vardag. Jag ser vikten av att synliggöra tekniken både för barnen och för sig själv som pedagog vilket också framhålls i kursplanen för teknik: ”Att så långt som möjligt göra vardagstekniken begriplig och synlig.” Även Ginner och Mattsson poängterar att en av skolans grundläggande uppgifter är att hjälpa eleverna att göra samhället begripligt.

Skola
I skolan uttryckte läraren att de under vårterminen inte arbetat med teknik i så stor utsträckning men att de i höstas haft NTA-lådor (naturvetenskap och teknik för alla) som en del i undervisningen då de bland annat arbetat med väga och balansera. Jag deltog dessutom vid ett tillfälle då de tillverkade egna små plastfigurer. Läraren berättade också att han vid några tillfällen tagit hjälp av internetsidan www.tekniktillsammans.se där han bland annat fått idén att eleverna skulle få tillverka egna musikinstrument vilket blev ett uppskattat inslag.

Under mina fältstudier har jag dessutom uppmärksammat bland annat följande teknik:

- En smartboard som används förhållandevis ofta i undervisningen både av läraren och av eleverna.

- Konstruktion då eleverna exempelvis fått bygga bokstäver med lego samt figurer med plastkuber efter ritningar.

- Rit- och målartekniker. Skolan har under vårterminen arbetet en hel del med konst där olika konstnärer varit på besök, visat upp sina alster och låtit barnen prova olika tekniker. I Lpo94 kan man läsa att de som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv och andra verksamheter utanför skolan som kan bidra till lärande. Även läraren i fråga är konstintresserad och skapar en hel del själv. Hans alster har använts i undervisningen där olika tekniker diskuterats och provats på. Här har man tagit hänsyn till det omgivande samhället och bjudit in lokala yrkesutövare som deltagit i undervisningen. ”Utnyttja egna kunskaper och praktiska erfarenheter. Ta vara på de möjligheter den lokala miljön erbjuder” (Ginner & Mattson 1996, s. 141).

- Precis som Ginner och Mattsson skriver så finns tekniken överallt och alltid. Pennor, böcker, saxar, kläder, mat med mera omger ständigt eleverna och jag menar, i enlighet med Sjöberg (2000), att man skulle kunna låta eleverna följa upp en produkt, vilken som helst, till sitt ursprung för att se dess tekniska väg samt historiska utveckling.

Referenser:
Ginner, T. & Mattson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

//Ellen