Vattnets betydelse

Vattnets unika egenskaper har betydelse för livet på jorden:

• Vattnet är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel.
• Vår hygien är beroende av rent och rikligt vatten.
• Många växter och djur lever i vatten.
• Flera fritidsaktiviteter, såsom att bada, simma, paddla och fiska, är beroende av vatten.
• Vår kropp består till stor del av vatten.
• Växter, som vi exempelvis har till föda och bygger hus av, behöver vatten.
• Vatten är en nödvändighet i moderna samhällen.
• Vatten genererar elkraft.
• Vatten är ett grundläggande behov för mänskligt liv.

Referens:

www.info.uu.se

//Ellen

Teknik i förskolan/skolan

Förskolan
Under mina fältstudiebesök har jag observerat tekniken. Ginner och Matsson (1996) skriver; "teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process" s22.

Med detta citat i åtanke möttes jag på förskolan av en teknisk uppfinning innan jag klivit in på gården, nämligen staketet och grinden. ett behov som människan skapat så att pedagogerna ska ha vetskap om vart barnen befinner sig. Lekgården består av oändlig tekniska saker såsom små miniatyr hus, cyklar, hinkar och spadar etcetera.

I lekande former undersöker barnen på olika tekniker, mycket byggkonstruktioner där barnen testar och prövar bygga med olika material. Just när jag är där bygger och tillverkar de garage. Pedagogerna har plockat fram olika material som barnen har tillgång till såsom pappersrullar, tomma trådrullar, kaplastavar, lego med mera. Detta i enlighet med Lpfö98 strävansmål;
- utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Likaväl så kan jag se detta moment som en bit mot teknikmålet i kursplanen;
- kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner,

En händelse som jag uppmärksammade var ett litet barn på ett och ett halvt år som så gärna ville ha ett pussel på en hylla utom räckhåll. Han stod och räckte upp händena och började sedan se sig om. (han såg inte mig eller någon annan vuxen). Efter en liten stund gick han iväg och jag trodde till en början att han gav upp, men får sedan syn på att han hämtat en liten stol. Han klättrar upp och sträcker åter upp armarna, men fortfarande är det en liten bit kvar för att han ska nå. Återigen ställer han sig och tittar sig runt, förmodligen efter hjälp. Han går till andra sidan av rummet och tittar på en stor stol, vänder sig och tittar bort mot den lilla. Därefter börjar han putta stolen bort mot hyllan, klättrar upp och når det efterlängtade pusslet. "Teknik handlar i stor utsträckning om problemlösning" (Ginner & Matsson 1996, s19).

Tekniska föremål som används dagligen utan någon större reflekton är bland annat skoknekten, papper, pennor och saxar.

I samtalet med pedagog på berörd förskoleavdelning förklarar hon att de inte arbetar medvetet och benämner tekniken för barnen, vilket jag tycker är synd. om barnen får kännedom om vad som är teknik anser jag att de kan få upp ett intresse samt ökad självkänsla, att de "behärskar och klarar av". Min åsikt är att barn är nyfikna av naturen och vill ta reda på saker och ting genom att undersöka. Att ge dem förståelse och insikt om att de arbetar med teknik kan bidra till att fler blir inspirerade av tekniken och därmed på sikt väljer utbildning och arbete inom området.

Skolan
Aktuellt inom tekniken för tillfället är datorn, eleverna introduceras att producera texter på datorn. Olika teckensnitt och teckenstorlek samt färger är populärt att experimentera med. Samtliga elever som jag observerat har sett gillande ut samt varit stolta över sina produkter.

Här liksom på förskolan används tekniska föremål utan att någon reflektion över att det är teknik. De använder papper, linjaler, hålslagare etcetera. Under en diskussion med min vfu-handledare presenterade jag Sjöbergs (2000) tankelek som går ut på att låta eleverna följa n produkt till sitt ursprung. Då kan eleverna få en förståelse hur tekniken utvecklas samtidigt som kulturarvet blir synligt för dem, hur det var förr. Läraren var positiv till iden och skulle föra den vidare till sina arbetskollegor. Jag tror att det är viktigt att diskutera med sina kollegor och komma fram till hur man kan arbeta och synliggöra tekniken i undervisningen. Utifrån mina erfarenheter är många lärare osäkra på teknikämnet samt hur man kan konkretisera ämnet för eleverna därför menar jag på att samarbete är av yttersta vikt. Vfu- handledaren berättade att de arbetar kontuenerligt med teknik, men i varierande grader ibland tillexempelvis med pennfattning och hur hårt man ska hålla.

Utifrån mina observatiner är teknik inget ämne som undervisas enkilt utan integreras i andra ämnen, till exempel skriva texter på datorn. Nackdel med integration kan vara att tekniken inte blir synlig för eleverna, men å andra sidan kan den vara ett stöd i den övriga undervisningen där samhället kan fungera som en resurs.

Referenser:
Ginner, T & Matsson, G. (red). (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
Sjöberg, S. (2000).Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Teknik i förskola och skola

Förskola
Vid ett samtal med en pedagog på förskolan gällande teknik uttryckte hon till en början att de inte arbetar särskilt mycket med berört ämne. Efter en stunds diskussion, då vi bland annat talat om vad teknik kan innebära, framgick det dock att de sysslar en hel del med teknik. Hon berättade till exempel att barnen:

- ägnar sig mycket åt att bygga med diverse material som till exempel lego, kuddar, trämekano etc.

- är mycket fascinerade av vulkaner (se tidigare inlägg: Utgå från barnen) vilket pedagogerna tagit tillvara på och därför låtit dem konstruera vulkaner både i lera, papier-maché och snö och har därmed fått möjlighet att prova olika tekniker.

- fått tillgång till en gammal dator som de får skruva isär för att se hur den ser ut inuti. Barnen har här uppmärksammat att man behöver olika slags skruvmejslar vilket avdelningen fått köpa in så att de kunde fortsätta med sitt tekniska arbete. Ginner och Mattsson (1996) skriver att det kan vara lämpligt att börja teknikundervisningen med att låta barnen använda olika slags enkla verktyg samt få plocka isär olika tekniska föremål. Författarna anser att barnen genom en sådan process lär sig hur en invecklad apparat är uppbyggd och menar att en idé är att låta barnen fundera på vad de olika delarna har för funktion.

- är intresserade av vad vaktmästaren och diverse hantverkare gör som rör sig på förskolan. Ett larm installerades nyligen vilket ledde till många frågor och funderingar hos barnen. Vid något tillfälle har även vaktmästaren lånat ut verktyg till barnen vilket varit mycket uppskattat. Byggspill i form av exempelvis brädlappar och plaströr tas tillvara och används i verksamheten vid bland annat konstruktion. Pedagogen berättade även att barnen vid något tillfälle lekt pensionärer och då använt en tom kabelrulle som rullstol. Det kallar jag en teknisk uppfinning. :)

- byggt båtar där de till exempel borrat hål för masten och skapat segel.

- till viss del använder datorn i verksamheten där de spelar diverse pedagogiska spel samt ritar och skriver. Jag ser vikten av att barnen kommer i kontakt med datorn i tidig ålder då den med största sannolikhet kommer utgöra en stor del i deras framtid. Lpfö98 framhåller att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den lägger grunden till ett växande intresse hos barnen att på sikt delta i samhällslivet och Lpo94 påpekar att eleverna bör tillägna sig kunskaper som förbereder dem för livet.

- tillsammans med pedagogerna varit och tittat på husbyggen i närheten av skolan för att bland annat se vilka olika tekniska hjälpmedel som används. Grävmaskinen har till exempel varit ett omtyckt diskussionsämne. Här blir det särskilt tydligt hur man kan ta det omgivande samhället som en resurs i den pedagogiska verksamheten för att få in tekniken i undervisningen.

Precis som Ginner och Mattsson (1996) skriver så tas tekniken ofta förgiven. Man tänker sällan på att den faktiskt omger oss i vår vardag. Jag ser vikten av att synliggöra tekniken både för barnen och för sig själv som pedagog vilket också framhålls i kursplanen för teknik: ”Att så långt som möjligt göra vardagstekniken begriplig och synlig.” Även Ginner och Mattsson poängterar att en av skolans grundläggande uppgifter är att hjälpa eleverna att göra samhället begripligt.

Skola
I skolan uttryckte läraren att de under vårterminen inte arbetat med teknik i så stor utsträckning men att de i höstas haft NTA-lådor (naturvetenskap och teknik för alla) som en del i undervisningen då de bland annat arbetat med väga och balansera. Jag deltog dessutom vid ett tillfälle då de tillverkade egna små plastfigurer. Läraren berättade också att han vid några tillfällen tagit hjälp av internetsidan www.tekniktillsammans.se där han bland annat fått idén att eleverna skulle få tillverka egna musikinstrument vilket blev ett uppskattat inslag.

Under mina fältstudier har jag dessutom uppmärksammat bland annat följande teknik:

- En smartboard som används förhållandevis ofta i undervisningen både av läraren och av eleverna.

- Konstruktion då eleverna exempelvis fått bygga bokstäver med lego samt figurer med plastkuber efter ritningar.

- Rit- och målartekniker. Skolan har under vårterminen arbetet en hel del med konst där olika konstnärer varit på besök, visat upp sina alster och låtit barnen prova olika tekniker. I Lpo94 kan man läsa att de som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv och andra verksamheter utanför skolan som kan bidra till lärande. Även läraren i fråga är konstintresserad och skapar en hel del själv. Hans alster har använts i undervisningen där olika tekniker diskuterats och provats på. Här har man tagit hänsyn till det omgivande samhället och bjudit in lokala yrkesutövare som deltagit i undervisningen. ”Utnyttja egna kunskaper och praktiska erfarenheter. Ta vara på de möjligheter den lokala miljön erbjuder” (Ginner & Mattson 1996, s. 141).

- Precis som Ginner och Mattsson skriver så finns tekniken överallt och alltid. Pennor, böcker, saxar, kläder, mat med mera omger ständigt eleverna och jag menar, i enlighet med Sjöberg (2000), att man skulle kunna låta eleverna följa upp en produkt, vilken som helst, till sitt ursprung för att se dess tekniska väg samt historiska utveckling.

Referenser:
Ginner, T. & Mattson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

//Ellen

Teknik på förskolan

När jag var på förskolan för att undersöka teknik såg jag till exempelvis datorn, digital fotoram, häftapparater, saxar och overhead. Overheaden användes bland annat av barnen för att lägg på geometriska former som då avspeglades sig på vägen, vilket jag anser är teknik. Datorn använder barnen när de spelar olika dataspel. Det finns även en enormt stor kulram som står på golvet som pedagogen tillsammans med barnen använder när till exempel räknar hur många barn och pedagoger det är på förskolan idag. En pedagog berättade för mig att under en termin berörde de tekniken mer som ett tema. I Lpfö 98 är ett av målen att förskolan skall sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av och material och tekniker. Detta mål kom barnen i kontakt med då de fick bland annat tillverka ballongdrivna bilar, vindsnurra och solur. När barnen tillverkade ballongbilarna fick dom material som mjölkkartong, hjul, hjulaxlar, ballonger och sugrör. Barnen var indelade grupper med 8 barn i varje och de skulle göra en bil tillsammans. Pedagogen fanns till hjälp om det uppstod frågor och funderingar om hur de skulle gå tillväga, men också att dom ställde frågor som till exempel vad händer om vi sätter i gubbe på bilen, vilken bil åker längst och varför? Ginner och Mattsson (1996) skriver att tekniken jobbar med att lösa praktiska problem. Jag anser att när barnen får tillverka själv och vara delaktiga blir lärandet stort. Men också att pedagogen låter barnen få förklara muntligt hur och varför det blir, att barnen få sätta ord på sina tankar vilket blir ett ytterliggare lärande anser jag.

Teknik på skolan

När jag var på skolan för att undersöka tekniken så var min reflektion att ämnet teknik jobbar pedagogerna mycket med fast det kanske inte lyftas fram som teknik för eleverna. Under min tid på fältstudieplatsen har jag lagt märke till att datorn på skolan används flitigt av eleverna. Datorn används som ett komplement i både svenskan och matematiken, eftersom det finns olika övningar och spel till respektive läroböcker som de använder Vilket jag tycker är bra att eleverna får komma i kontakt med datorns möjligheter eftersom det i framtiden hjälper eleverna till att till exempel söka fakta och skriva skolarbeten. Annan teknik som används i skolan är till exempel höj och sänkbara stolar, cd-spelare, saxar, pennor, suddigum, pennväsare och overhead. Det är viktigt att eleverna får uppleva teknik som ett intressant ämne så att det leder till ett långvarigt intresse för eleverna men då anser jag också att de måste bli medvetna om att det finns så mycket teknik runt omkring dem. Ginner och Mattson (1996) skriver om det som finns mellan människan och naturen är det som är teknik, vilket är intressant för så har jag inte tänkt på teknik på innan. Eleverna har jobbat bland annat med bondgården och skogen som tema, vilket det finns mycket teknik inom dessa teman anser jag. När eleverna besökte bondgården kom de i kontakt tekniken genom att se hur vi får mjölken till oss samt hur korna får maten till sig. När eleverna var i skogen skulle de bygga en koja samt hur man får maten varm när man är i skogen. Detta kopplar jag till målet i Lpo 94 som det står att eleverna ska känna till och förstå, grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena. Ämnet teknik tror jag behöver visas på mer i tidiga åldrar och att pedagogerna lyfter fram tekniken på ett tydligt sätt för att skapa ett långvarigt intresse.

Referenser:

Ginner,T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.

Teknik i förskolan och skolan

Efter att ha tittat på teknik i både förskolan och skolan gjorde jag en reflektion kring om det kanske finns dold och synlig teknik? Med tekniken i fokus kom jag inte längre än till den nästan omöjliga grinden som är svår att ta sig igenom, vilket är teknik i högsta grad! Den mer synliga tekniken görs i form av ”teknikrum”, men frågan är de olika för- och nackdelar med det? Fördelen kan vara att tekniken görs konkret för barnen medan nackdelen kan bli att tekniken blir begränsad till att endast handla om det som sker i rummet. Min åsikt är att tekniken inte skall begränsas, utan skall finns där hela tiden i vardagen.

För att dra paralleller mellan förskolan och skolan så har de tillgång till datorer på båda ställen men den används i större utsträckning av barnen på förskolan än i skolan. I förskolan kan det sitta upp till tre barn åt gången vid datorn och det är alltid pedagogiska spel som barnen spelar. I skolan (årskurs 1) används inte datorn alls vid undervisningen, vilket kan beror på pedagogernas inställning till datorn i undervisning för tidiga åldrar. Datorn kan t.ex. användas som ett hjälpmedel för elever som har svårt att skriva anser jag. Eftersom datorn är något som präglar hela samhället kan det vara bra att eleverna kommer i kontakt med den redan i tidiga åldrar. Däremot får eleverna tillgång till den när de är på fritids.

I Lpo94 står det att eleverna ska känna till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena. Här använder sig de av NTA, natur och teknik för alla, och de använder sig av olika temaområden som de får beställa till skolan. Det verkar vara ett bra sätt om pedagogerna känner att de inte behärskar ämnesområdet eftersom det är färdiga koncept, men samtidigt krävs det att pedagogen är utbildad i NTA också. Det finns flera olika ämnen att arbeta kring. Nackdelen som jag ser det är att den måste planeras i förväg vilket gör att barnens intresse här och nu för tekniken inte tas tillvara på.

Det finns hur mycket teknik som helst omkring barnen i förskolan bland annat då de gräver i sandlådan med spadar, cyklar, gungar, leker med lego, kapplastavar, tänder lampan, spolar med vatten etc. En reflektion som jag bland annat gjorde var när barnen var i ett av rummen och hade disco, då var de omgivna av teknik. Rullgardinerna var neddragna för att det skulle bli mörkt, en spotlight lyste på en discokula i taket som gjorde att det glimrade på väggarna och cd-spelade var på för fullt. Tänk vad många utgångspunkter för att prata teknik med barnen och uppnå målen i i Lpfö98 där det står skrivet att barnen ska utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Ginner (2008) skriver att det är viktigt med ett engagemang för undervisning i teknik då det krävs en viss allmänbildning för att kunna aktivt ta del av samhället samt analysera och värdera teknik av olika slag. Det märks finns en blandning av pedagogernas förhållningssätt till teknik men uppfattningen som jag fick var att de arbetat mer med teknik i vardagen i förskolan och att i skolan läggs fokus på läs och skriv och mindre på natur och teknik.

Referens:

Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (red.) (1996). Teknik i skolan: perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur

Lärarförbundet. (2006). Lärarenshandbok. Solna: Lärarförbundet.

Sammanfattning av Moln

Energi

Fronter är de skarpa övergångszoner/gränser som kan finnas mellan olika luftmassor. De linjer som på väderkartorna markerar fronter åtskiljer luftmassorna. En frontpassage kännetecknas ofta av mulet väder och nederbörd.

Varmfront
Varmfront är varma luftskikt som följer efter kalla luftskikt. När varm luft tränger bort kallare luft kallas det varmfront. Eftersom varm luft är lättare än kall luft glider den varma luften över den kalla och får lutning. På grund av lutningen kan varmfrontens övre delar nå mer än tio mil in över kallfronten. Eftersom varmfronten lutar kommer den först fram på hög höjd men så småningom når varmluften även ner till marken. När den lättare varmluften strömmar upp över den tyngre kalluften avkyls varmluften och det bildas moln på hög höjd som sedan sjunker och tätnar och som småningom övergår till regnmoln vilket medför ihållande lätt nederbörd.

Kallfront
En kallfront uppstår när kall luft rör sig mot varm luft. Eftersom kall luft är tyngre än varm luft skär den in under varmluften och lyfter den. Kylan kommer först fram nära marken men så småningom trängs även den luft som finns kvar högre upp undan. Den kalla luften attackerar den varma som tvingas stiga vilket leder till kondensation och resulterar i tung nederbörd. Kallfronter rör sig snabbt och kan orsaka stark turbulens i form av stormar, orkaner och tornados. Vid en kallfront blir det ofta intensiva regnskurar och snöbyar som följs av uppklarnande.

Regnskugga

Man säger att ett område ligger i regnskugga om det ligger i lä av en bergskedja. På bergens lovartssida tvingas luften stiga vilket leder till avkylning, kondensation och nederbörd. På bergens läsida sjunker däremot luften vilket får uppvärmning och molnupplösning som följd. Luften blir då torr och området på läsidan om berget får ett torrare och nederbördsfattigare klimat.

Vindar

När solen värmer upp luften blir den lättare och en landyta sätts luften i rörelse, vilket innebär att luftens molekyler börjar röra sig hastigare samt utvidgar sig. När luften utvidgar sig blir den mindre tät än omgivande luftmassor och så bildas ett lågtrycksområde. Alltså stiger den varma luften upp och blir omgiven av kallare luft. Samtidigt sugs kyligare, tyngre luft in för att ersätta den varma luften som stigit uppåt. Det är denna luftrörelse som känns som vindar eller blåst. Denna cirkulation kallas för konvektion.

Sjöbris och landbris

Detta beror på skillnaden i temperatur mellan land och hav. På dagen är det varmare över land och svalare över sjön, alltså sjöbris. På kvällen vrider den åt höger och går parallellt med kusten (solgångsvind). På natten avkyls landet snabbare än vattnet och vinden byter riktning, blir (frånlandsvind) alltså landbris.

Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp är ett av de viktigaste kretsloppen på jorden och som drivs av solens energi. Solen värmer havet och marken och då avdunstar vattnet till ånga. När vattenångan stiger upp i atmosfären och kyls den ner och då kondenserar den och bildar moln. Molnen transporteras med vindarna. När molnen till slut blir är mättade med vatten faller det som regn, snö eller hagel (nederbörd). Antingen rinner vattnet av som ytvatten, samlas i sjöar, tas upp av växter eller rinner djupare ner genom marken och bildar grundvatten.

Bräckt vatten, sötvatten, saltvatten, strömmar

Vattnets fördelning på jorden är 97 % saltvatten och 2 % är sötvatten. Haven blir bara saltare och saltare. Detta beror på att när vattnet avdunstar stannar saltet kvar, men haven fylls ständigt på med nytt salt eftersom det regn som faller tar med sig salt från ex berg som också innehåller salter. Saltvatten måste bli -2 grader för att frysa. Medan sötvatten fryser vid 0 grader. Även sötvattnet innehåller en liten mängd salt som är mindre än 0,05 %. Den största delen av sötvattnet finns i marken som bl.a. i sjöar och grundvatten, men i Östersjön är det bräckt vatten, som är en blandning av sötvatten och saltvatten. Att vattnet är bräckt beror på att sötvatten från älvarna rinner ut i Östersjön. I vattnet finns strömmar som bildas genom att solens strålar värmer vattnet olika varmt på olika platser. Detta vill naturen försöka jämna ut genom att bilda vattenströmmar.

Olika typer av moln innebär olika slags väder

Beroende på utseende och ursprung delar man in molnen i 3 typer:

• Cumulus: Cirrus: Stratus:

Cumulus Stackmoln, Höjd 2,5 km

typiska sommarmoln, betyder oftast vackert väder. Stackmoln som inte växer till sig och blir stora innebär liten risk för nederbörd senare under dagen.

Cumulus congestus Upptornade stackmoln,

Höjd 3-6 km. När solen stiger högre värms jordytan mer och mer, stackmoln växer då till sig i höjdled Om molnen blir riktigt stora på förmiddagen finns det risk att det blir regnskurar på eftermiddagen.

Cumulonimbus. Åskmoln.

Höjd 9-12 km

Kan bli upp till en 1 mil höga. Förekommer främst eftermiddagen. Trattliknande formen beror på stackmolnen som har växt till sig och när vattenmolekylerna når stratosfären, som är ett luftlager där temperaturen inte längre avtar med höjden, kan vattenmolekylerna inte stiga och molnet översida börja därför sprida ut sig horisontellt.

Cirrus Tunna fjädermoln,

Höjd 7-10 Betyder oftast att det blir fint väder men har de en krok i ena änden kan det innebära regna eller snöa. Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som så småningom täcker större delen av himlen är det också tecken på att ett nederbördsområde är på väg.

Nimbostratus Regnmoln Ger regn eller snö. Jämna flak av moln utan gluggar. Höjd 3 km men kan bli 3 km tjocka.

Åska och blixtrar:

• I toppen på molnet fryser vattenmolekylerna till små iskristaller som växer och bildar hagelkorn som börjar falla.
  
  
• Det är de kraftiga vindarna som gör att regn, snö, hagel virvlar omkring inuti molnet och kollidera och friktionen uppstår. (iskristaller för över elektroner till hagelkornen.
  
  
• Vinden får med sig positiv laddning till molntoppen medan de tyngre hagelkornen får med sig negativ laddning till molnets nedre delar (och då uppstår en laddad spänning inom molnet.)
  
  
• Den negativa laddningen letar sig mot marken för att hitta positiv laddning, elektrisk gnisturladdning uppstår och en smal krokig blixtkanal skjuter ner genom molnet mot marken och laddar luften till en sluten krets. Kanalen är inte är bredare än en penna men kan vara 5 -10 km lång.
  
  
• Huvudurladdningen rör sig med en hastighet av 30 000 km/s (1/10 av ljusets hastighet) och värmer snabbt upp luften i blixtkanalen till 50 000 grader vilket är fem gånger varmare än på solens yta.
  
  
• I Sverige dör 5-10 människor varje år pga av blixten.
  
  
• Eftersom blixt är så kortvarig ger den inte så mycket energi som man kanske tror. Men pga kraften i den kan den ej tas tillvara på.

Bullret som vi hör är den tryckvåg som skapats av den snabba uppvärmningen i blixtkanalen. Beroende på avståndet till blixten når tryckvågen våra öron vid olika tidpunkter. Står man nära blixtnedslaget hörs åskdundret nästan som ett "gevärsskott" och befinner man sig längre ifrån så låter ljudvågorna som ett dovt muller.

Materia

Vatten och luft (kemiska föreningar)

En vattenmolekyl består av en syreatom och två väteatomer. En vattenmolekyl är en dipol dvs den har en minus och en plusladdad sida. De olika laddningarna attraherar varandra och bildar ytspänning. Tack vare ytspänningen kan vattendroppar bildas. Bindningarna är starkast i fast form och därför ligger molekylerna fixerade vid varandra så att en isbit behåller sin form. Molekylerna i denna fasta fas ger minst energi från sig och kan endast vibrera lite på sin bestämda plats. Vid den absoluta nollpunkten -273c är molekylerna helt stilla. När temperaturen ökar och närmar sig mot noll grader ökar vibrationerna i styrka och energi. Vid smältpunkten kommer molekylerna att lösgöras från varandra och därmed expanderar energin ytterligare. Slutligen när vattnets upphettats och bildar vattenånga så är energin som störst.(När ett ämne övergår från en form till en annan får det andra egenskaper, men det är fortfarande samma ämne, det kallas fysikalisk förändring.)

Nederbörd (regn, hagel, snö)

Moln består av en blandning av vattendroppar och iskristaller. För att det ska regna måste vattenångan kondensera på en partikel i luften för att övergå till vattendroppar. De slår sig sedan samman med fler vattendroppar, bli större och bildar tillslut vattenmoln. Den här partikeln, en så kallad kondensationskärna kan vara ett litet korn ökensand, aska från en vulkan eller ett saltkorn som vispats upp från havet. Molnets översta del är oftast väldigt kall och det är där iskristallerna bildas. Nertill i molnet finns små, vattendroppar. När de kolliderar med varandra slås de samman och blir tillslut så tunga att molnet inte orkar hålla dom kvar. När luften blir övermättad på vatten faller det ned i form av nederbörd som regn. Om det finns turbulens i molnet, det vill säga när luften rör sig kraftig i molnet, så växer iskristallerna till hagel. Iskristallerna packas till hårda kulor. Hagel smälter inte lika lätt som snöflingor på sin färd ner mot marken, därför kan det hagla mitt i sommaren.
Iskristallerna är hexagoner, sexkantiga. När dessa är på nedgång genom molnet, ner till marken expanderar de genom att klumpa sig samman med andra iskristaller som tillsammans bildar snöflingor. En enda snöflinga kan bestå av 1000 iskristaller!

Ett moln föds

All materia består av kemiska ämnen. Luften består bland annat av kväve och syre medan vattnets smådelar kallas för vattenmolekyler och består av en syreatom och två väteatomer. Materia är förändringsbar och när vattenmolekylerna värms upp ökar molekylernas rörelser från att ha varit fast form (is) där molekylerna binds till varandra genom elektriska krafter. Till flytande form (vanligt vatten) och tillslut bildas vatten i gasform där molekylerna rör på sig och tar mr plats (vattenånga). Vattendropparna har en diameter mellan 0,005 och 0,020 mm och har en fallhastighet på ca 1 cm på 1 sek. Egentligen är det ingen skillnad mellan moln och dimma förutom att dimman håller sig närmare jordytan.

Termik är det samma som varmluftsbubblor bestående av vattenmolekyler som bildas när solen värmer upp markytan. Moln uppstår framförallt över landområden eftersom markytan värms snabbare och lättare än vattenytan, särskilt på försommaren när vattnet inte har hunnit bli varmare än. Eftersom molnen bildas då från den uppvärmda markytan håller sig molnen mest över inlandet istället för vid ex vattnet. Det är av den anledningen som vi på sommaren kan se att det är finare väder vid kusterna än inåt landet. Då vissa områden värms upp mer än andra blir även luften alldeles ovanför marken varmare på dessa ställen än runt omkring. Bubblorna dvs vattenmolekylerna expanderar när de blir varmare och får en lägre täthet än luften omkring vilket gör att de stiger och expanderar ytterligare. Varm luft är lättare än svalare luft och därför stiger de uppåt och när de når en viss höjd kondenseras vattenmolekylerna (bubblorna) och moln bildas. Eftersom det tar en stund för solen att värma upp marken då termiken är svag är molnen oftast små som exempelvis på morgonen.

Då det oftast är samma område på marken som hålls varm under dagen fortsätter den varma luften att bubbla upp från samma ställe men nu även från andra platser som värmts upp. På så sätt växer molnen till sig och blir större och håller i sig under dagens lopp då den uppåtstigande luften nu tillför ny fuktighet. På kvällen exempelvis då solen inte längre värmer upp marken tillförs inte någon ny fuktighet och luften blir torr och då löses molnen upp.

Vatten är som tyngst vid 4 grader. När vattenytan på en sjö kyls ned, sjunker vattnet ner mot botten för att det kallare där vattnet är tyngre. Men när allt sjövatten kyls ned till 4 grader och det fortsätter att bli kallare på ytan (kallare än 4 grader) blir det lättare och flyter därför uppåt. Därför börjar is bildas på ytan först. När sedan isen blivit tjockare, ca 20-30 cm, fungerar isen som isolering och ytterligare avkylning avtar.

Liv

Moln transporterar vatten och har stor betydelse för djur och växtlivet, även för människorna beroende på var nederbörden faller.

Moln – väcker känslor. I alla tider har nog moln väckt känslor hos människan både gammal som unge ex studera tavlor kan man se att ett dystert motiv följs för det mesta av en orolig himmel och tvärt om. Det finns även sångtexter om moln "Små lätta moln " av Pugh Rogefeldt, där han sjunger om molnen på himmelen och sommaren som gör honom lycklig. Vem har inte använt sig av uttrycket "att sväva på moln" när man har känt sig lite extra glad? Att en sommardag tillsammans med barn titta upp på himlens stackmoln som ändrar form är så kul, ena minuten kan man se ett moln som liknar en sko och nästa kan likna en hund med hatt. Här kan bara fantasin sätta stopp för vad man kan se och ofta leder det till roliga stunder med barn. Nästa dag kan de fantasiframkallande molnen ha ersatts av något annat och en annan känsla. Molnen kan ha tornat i hop sig och de kan vara riktigt mörka och en känsla av oro spänning kan uppstå. Det är ingen tvekan att olika molntyper påverkar oss på olika sätt och väcker olika känslor. Utifrån detta tema kan man sedan diskutera vidare med barn/elever om att känslor kan upplevas på olika sätt och att det finns inget rätt eller fel när det gäller känslor.

Teknik

Gore-tex är en teknisk tillämpning för att hålla sig torr. Det är ett vattentätt membran som andas, det vill säga släpper ut luft och överskottsvärme. Porerna i materialet är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, och eftersom bindningarna mellan vattenmolekylerna är väldigt starka så släpper materialet inte igenom vatten i flytande form. Samtidigt är porerna 700 gånger större än en vattenmolekyl, så att svett, som med hjälp av kroppsvärme avdunstat till vattenånga, med lätthet kan passera membranet.

De mer omfattande väderprognoserna är invecklade och görs av meteorologer som hämtar information från ett globalt telekommunikationssystem. Det sker ett utbyte av observationer över hela världen dygnet runt och all information matas in i stora datorer som kan göra miljontals beräkningar per sekund. Informationen hämtas bland annat från en väderballong som skickas högt upp i luften och kan nå en höjd på 40 km. I den nedre delen av ballongen hängandes i en lina finns en radiosond som är en enhet som genomför de noggranna mätningarna. Nedstigningshastigheten kan kontrolleras genom den mängd gas som ballongen fylls med Helium eller vätgas.

Till ännu högre höjder används vädersatelliter som är konstgjorda. Den finns normalt i en omloppsbana runt jorden. Banorna ligger på 80-100 mils höjd. På 360 mils höjd finns ett antal vädersatelliter som ger en nästan heltäckande bild av jordklotet. Satelliternas bilder tas emot av väderlekstjänsterna runt jorden.

Segelbåtar och väderkvarnar är exempel på ett historiskt perspektiv på den tekniska utvecklingen. Förr var människorna beroende av vinden för att ta sig fram och kunna försörja sig.

Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och en generator omvandlar den till elektricitet.

Vattenkraftverk samlar vattnet i dammar och som sedan passerar en turbin som börjar rotera. Turbinen driver en generator som omvandlar rörelseenergi till elektricitet

Besök på Dalénium Science Center 19 april

• När vi kom till Dalenium blev vi inspirerade till att testa själva. Vi kan se att det är ett lustfyllt alternativ för barnen att få ställa hypoteser och sedan prova själva i en annan miljö än den vardagliga i skolan. Vi kunde se det som Bäckman och Wallden Hansson (2010) föreläste om att science center kännetecknas av ämnesintegration, att det stimulerar till eget utforskande och att eleverna får lustfyllda erfarenheter.

• Pedagogerna på Dalénium uttryckte att de har möjlighet att anpassa verksamheten till samhället vilket är positivt då det är aktuellt och intressant för barnen här och nu vilket även framhålls i läroplanerna.

• Vid vårt besök fick vi delta i en elevgrupp med ettor och sexor där syftet var att eleverna skulle skapa en god relation genom fadderverksamhet. Eftersom det var stor åldersskillnad mellan eleverna hade pedagogerna anpassat verksamheten så den passade samtliga. Inledningsvis bjöds det på en uppskattad lazershow varpå eleverna delades upp i tre grupper. Vi fick ta del av hur vi uppfattar färger genom olika ljus och pedagogen förklarade hur ljuset reflekteras. I matematikrummet fick barnen tillverka egna bildsnurror där de fick rita en valfri bild på varje sida som hörde ihop med varandra, exempelvis ett moln på ena sidan och regndroppar på den andra. När de sedan snurrade på bildsnurran fort uppfattade ögat de två bilderna som en. Sedan fick eleverna utforska bland ett stort urval av experiment så som att trampa på en cykel för att få cykellampan att lysa, block och talja vilket fördelade tyngden beroende på hur många varv repet gick runt så att det gick lättare att lyfta, med mera.

• Samtal med pedagogerna. Som ett nytt ämne för en ny show ser vi en vinning i att ta ett samhällsperspektiv med ett aktuellt ämne just i tiden, för att förtydliga våra tankar så ser vi att vulkanutbrott skulle vara passande. Vad det gäller inledning på tema så anser vi att man bör presentera helheten som i lasershowen för att sedan få en förklaring vilket sannolikhet fångar många elevers intresse. Vi kan även se att det ibland kan vara betydelsefullt att utgå från delarna för att nå samtliga elever och deras lärstilar.

• En fråga som vi tog upp med pedagogerna var, får eleverna med sig förståelsen av experimenten? Vi upplevde att vi behövde en förklaring till en del av experimenten, vilket vi tyckte saknades. Det skulle vara intressant att få ett elevperspektiv, om även de hade ett behov av en förklaring? Vi uppmärksammade exempelvis hur ett flertal elever prövade block och talja genom att dra i två olika rep, ett blått och ett rött, där den ena var tungt och det andra var lätt. En risk om eleverna inte får en förståelse är att de tror att blått är tyngre än rött. Frågan kom upp om man eventuellt kunde ha en förklaring till experimenten. Pedagogerna hade reflekterat över frågan och uttryckte att de hellre ville finnas till hands än långa skriftliga förklaringar som flertalet elever ändå undviker.

Referenser

Bäckman, P.& Wallden Hansson, A. (2010-03-15). Föreläsning: Science Center. Högskolan i Skövde.