Olika typer av moln innebär olika slags väder

Moln utvecklas ständigt och visar därför en oändlig formvariation. Moln kan bildas i klar luft men de kan även bildas och växa ut från andra moln (modermolnet) men det kan även frigöras helt från det. Jag skall här redogöra för några av våra vanligaste molntyper.

Stackmoln, Cumulus
Detta är typiskt sommarmoln och betyder oftast "vackert-väder-moln". När vattenmolekylerna når ca 1-2 kilometer kyls det bildas bommulsliknande,ganska platta stockmoln. Stackmoln som inte växer till sig och blir särskilt stora innebär att det inte är någon större risk för nederbörd senare under dagen och det blir fint väder fram till kvällen då molnen löser upp sig när solen slutat att värma upp marken.

Upptornande stockmoln, Cumulus congestus
När det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större och oftare växer de mer på höjden än på bredden. Molnen växer till sig så länge det är varmare än luften omkring. Tillslut får de ett blomkålsliknande utseende och stäcker sig allt högre upp på himlen. Om målnen skulle blir riktigt stora på förmiddagen finns det risk för att det kan blir regnskurar på eftermiddagen.

Tunna fjädermoln, Cirrus
Dessa moln liknar tunna vita fjädrar och betyder oftast att det blir fint väder men om de har en krok i ana änden kan det innebära att det kommer att regna eller snöa. Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som så småningom täcker större delen av himlen är det också ett tecken på att det kan vara ett nederbördsområde som är på väg. Cirrusmolnen befinner sig oftas på 8000-9000 meters höjd och består nästan bara av iskristaller.

Åskmoln, Cumulonimbus
Detta är stora bymoln som byggt upp genom soluppvärmningen under dagen och de förekommer för det mesta på eftermiddagarna. En vanlig sommardag kan börja med små spridda stackmoln men allt eftersom solen stiger högre värms jordytan mer och mer och de små molnen växer till i höjdled. På 9-12 kilometers höjd kommer den uppåtstigande luften in i stratosfären som är ett luftlager där temperaturen inte längre avtar med höjden. Vattenmolekylerna får därför svårt att tränga högre upp än molnets översida och börjar därför sprida ut sig horisontellt och molnet får ett plattare utseende på ovansidan.

Vad händer i ett åskmoln?
Det kan förekomma åka inom molnet eller mellan molnet och marken.
I toppen på molnet fryser vattenmolekylerna till små iskristaller som växer och bildar hagelkorn som börjar fall genom sin tyngd. När de uppåtstigande iskristallerna krockar med de fallande hagelkornen överförs elektroner och uppåtvindarna får med sig positiv laddning till molntopppen medan de tyngre hagelkornen får med sig negativ laddning till molnets nedre delar. Detta resulterar i ett åskmoln med kraftig positiv laddning i toppen och kraftig negativ ladding i molnets botten och det uppstår den laddad spänning inom molnet.

Marken under molnet är oftast positivt laddad och en blixt mellan moln och mark börjar med att negativa laddningar succesivt letar sig mot marken för att hitta positiv laddning. En urladdning börjar med att en smal krokig blixtkanal skjuter ner genom molnet mot marken och laddar luften till en sluten krets. Huvudurladdningen genererar stor mängd energi och rör sig med en hastighet av 30 000 km/s (1/10 av ljusets hastighet) och värmer snabbt upp luften i blixtkanalen till ca 50 000 grader, vilekt är 5 gånger varmare än solens yta. Kanalen är inte bredare än en penna men kan vara så lång som 5-10 km. Vid huvudurladdningen går blixten först från marken till molnet.

Bullret som vi hör är den tryckvåg som skapats av den snabba uppvärmningen i blixtkanalen. Beroende på avståndet till blixten når tryckvågen våra öron vid olika tidpunkter. Står man nära blixtnedslaget hörs åskdundret nästan som ett "gevärsskott" och befinner man sig längre ifrån så låter ljudvågorna som ett dovt muller.

Referenser
Cosgrove, B. (1992) Väder. Bonniers AB: Stockholm
Bekkestad, T (2005) Fråga Tone om vädret. ScandBook AB: Falun
Mattsson,J (2008) Moln Uppkomst-Indelning-Formvärld. Studentlitteratur

www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662 hämtad den 5 mars 2010
www.alltomvetenskap.se/aska--myt-och-verklighet.aspx?article=3381 hämtad den 8 mars 2010