onsdag 10 mars 2010

Nederbörd (regn, hagel, snö)

Moln betår av en blandning av vattenånga, snö och iskristaller. För att det ska regna måste vattenångan i molnet fastna på en partikel i luften. Den här partikel, en så kallad kondensationsstjärna kan vara ett litet korn ökensand, aska från en vulkan eller ett saltkorn som vispats upp från havet. Molnets översta del är oftast väldigt kall och det är där iskristallerna bildas. Nertil i molnet finns små, små vattendroppar. När de kolliderar med varandra slås de samman och blir tillslut så tunga att molnet inte orkar hålla dom kvar. När luften blir övermättad på vatten faller det ned i form av nederbörd som regn. Om det finns turbulens i molnet, det vill säga när luften rör sig kraftig i molnet, så växer iskristallerna till hagel. Iskristallerna packas till hårda kulor. Hagel smälter inte lika lä'tt som snöflingor på sin färd ner mot marken, därför kan det hagla mitt i sommaren.

Temperaturen skiljer sig åt i ett moln. Som tidigare nämnts så bildas iskristallerna i det övre kallare delen av molnet. Iskristallerna är hexagoner, sexkantiga.När dessa är på nedgång genom molnet, ner till marken expanderar de genom att klumpa sig samman med andra iskristaller som tillsammans bildar snöflingor. en enda snöflinga kan bestå av 1000 iskristaller! Ingen snöflinga är den andra lik men samtliga är sexuddiga stjärnor. Deras olika mönster beror på deras olika vägar ner till marken.

Vatten har olika former. antingen flytande, som vatten ånga eller som is. Sötvatten fryser vid -0 grader, medans saltvatten har en lägre fryspunkt. Därför vattnet i våra insjöar före havsvattnet. Is är lättare än vatten genom sin lägre dentsitet, därför flyter isblocken på vatttenytan.

Referenser:

polarisen.seKursiv

Zetterlund-Persson, I. (2005) Vatten - Guttas resa mellan himmel och hav. Mölndahl.

//Jenny

2 kommentarer:

  1. Det där med att förekomsten av partiklar i luften har betydelse för molnbildningen får mig att reflektera över att det borde bli mer nederbörd desto fler partiklar det finns i luften men vad jag förstått så är det inte riktigt så det ligger till. :) Enligt polarisen.se är molnbildningsprocessen som en tävling för partiklarna i luften att ta upp vatten och växa till. Finns det många partiklar i luften så är det fler som tävlar om det vatten som finns och det bildas då många molndroppar men inte så stora som när det finns få partiklar i luften. Det blir alltså inte så mycket nederbörd eftersom vattendropparna inte blir tillräckligt stora för att regna ner. Moln bildade av luftmassor med få partiklar ger däremot mer nederbörd eftersom det bildas större molndroppar på de partiklar som finns.

    //Ellen

    SvaraRadera
  2. Jag vill förtydliga och visa på min egen läroprocess; Ett moln består av vattendroppar och iskristaller samt stoffpartiklar. Inte vattenånga som jag skrivit. Följande meningen "För att det ska regna måste vattenångan i molnet fastna på en partikel i luften " så vill jag hellre uttrycka; För att det ska regna har luften blivit övermättad på vatten. Vad det gäller vattenångan så stiger den tills den möter kallare luft, samt svävar tills den möter en kondensationskärna och kondenserar. En fysikalisk förändring sker från gasform till flytande. Små vattenroppar bildas som kolliderar och slår sig samman som i sin tur bildar moln.
    Jag vill inte redigera i inlägget då jag kollat upp källan och det överenstämde.

    Dimenäs förklarade att det är vanligt förekommande att människor säger att ångan syns tex när man kokar vatten eller när man andas när det är riktigt kallt ute. Men naturvetenskapligt sett kan man inte se ånga utan det man ser är, vattenånga som kondenserat och blivit små vattendroppar. Ångan är osynlig.

    SvaraRadera