Fronter
Fronter är de skarpa övergångszoner/gränser som kan finnas mellan olika luftmassor. De linjer som på väderkartorna markerar fronter åtskiljer luftmassorna. En frontpassage kännetecknas ofta av mulet väder och nederbörd.
Varmfront
Varmfront är varma luftskikt som följer efter kalla luftskikt. När varm luft tränger bort kallare luft kallas det varmfront. Eftersom varm luft är lättare (har lägre tryck än omgivande luft, lägre densitet) än kall luft (som har högre tryck än omgivande luft, högre densitet) glider den varma luften över den kalla och får lutning. På grund av lutningen kan varmfrontens övre delar nå mer än tio mil in över kallfronten. Eftersom varmfronten lutar kommer den först fram på hög höjd men så småningom når varmluften även ner till marken. När den lättare varmluften strömmar upp över den tyngre kalluften avkyls varmluften och det bildas fjädermoln (cirrus). Dessa tätnar sedan till slöjmoln (cirrostratus) vilka i sin tur sjunker och övergår i ett tätare, gråare skiktmolnstäcke (altostratus). Skiktmolnen övergår sedan i täta regnmoln (nimbostratus) vilket medför ihållande lätt nederbörd. Ett tecken på en antågande varmfront är alltså fjädermoln som följs av slöjmoln och man kan förvänta sig regn inom 10-20 timmar. Fjädermoln kan dock förekomma utan att en front är på väg. Efter en varmfront kan vädret ofta vara disigt. När en varmfront passerar kan vinden ofta ändra riktning relativt snabbt och efteråt strömmar varmare luft in. Den varmare luften som förs in över Sverige kommer under större delen av året från Atlanten och därför är den också fuktig. Under vinterhalvåret kyls den varmare luften av när den kommer in över land vilket gör att det ofta bildas moln, dis och dimma i varmluften. På sommaren däremot värms varmluften från Atlanten upp ännu mer när den kommit in över land och det är större chans att molntäcket spricker upp efter varmfronten passerat. På väderkartor markeras varmfronter med en röd kurva med halvcirklar som pekar i frontens färdriktning.
Fronter är de skarpa övergångszoner/gränser som kan finnas mellan olika luftmassor. De linjer som på väderkartorna markerar fronter åtskiljer luftmassorna. En frontpassage kännetecknas ofta av mulet väder och nederbörd.
Varmfront
Varmfront är varma luftskikt som följer efter kalla luftskikt. När varm luft tränger bort kallare luft kallas det varmfront. Eftersom varm luft är lättare (har lägre tryck än omgivande luft, lägre densitet) än kall luft (som har högre tryck än omgivande luft, högre densitet) glider den varma luften över den kalla och får lutning. På grund av lutningen kan varmfrontens övre delar nå mer än tio mil in över kallfronten. Eftersom varmfronten lutar kommer den först fram på hög höjd men så småningom når varmluften även ner till marken. När den lättare varmluften strömmar upp över den tyngre kalluften avkyls varmluften och det bildas fjädermoln (cirrus). Dessa tätnar sedan till slöjmoln (cirrostratus) vilka i sin tur sjunker och övergår i ett tätare, gråare skiktmolnstäcke (altostratus). Skiktmolnen övergår sedan i täta regnmoln (nimbostratus) vilket medför ihållande lätt nederbörd. Ett tecken på en antågande varmfront är alltså fjädermoln som följs av slöjmoln och man kan förvänta sig regn inom 10-20 timmar. Fjädermoln kan dock förekomma utan att en front är på väg. Efter en varmfront kan vädret ofta vara disigt. När en varmfront passerar kan vinden ofta ändra riktning relativt snabbt och efteråt strömmar varmare luft in. Den varmare luften som förs in över Sverige kommer under större delen av året från Atlanten och därför är den också fuktig. Under vinterhalvåret kyls den varmare luften av när den kommer in över land vilket gör att det ofta bildas moln, dis och dimma i varmluften. På sommaren däremot värms varmluften från Atlanten upp ännu mer när den kommit in över land och det är större chans att molntäcket spricker upp efter varmfronten passerat. På väderkartor markeras varmfronter med en röd kurva med halvcirklar som pekar i frontens färdriktning.
Kallfront
En kallfront uppstår när kall luft rör sig mot varm luft. Eftersom kall luft är tyngre än varm (har högre densitet än varm) skär den in under varmluften och lyfter den. Kylan kommer först fram nära marken men så småningom trängs även den luft som finns kvar högre upp undan. Den kalla luften attackerar den varma som tvingas stiga vilket leder till kondensation och resulterar i tung nederbörd. Kallfronter rör sig snabbt och kan orsaka stark turbulens i form av stormar, orkaner och tornados. Genom att kalluften tränger in under varmluften kommer frontytan att luta bakåt. Kallfronten når cirka fem mil in under varmluften. Nederbörd uppträder efter frontpassagen vid markytan till skillnad från varmfronten där nederbörd uppträder före frontpassagen vid markytan. Vid en kallfront blir det ofta intensiva regnskurar och snöbyar som följs av uppklarnande. Att nederbörden blir så intensiv efter en kallfrontspassage beror på att det i den av markytan uppvärmda kalluften sker konvektion som kan medföra att åskmoln (cumulonimbus) bildas. (Konvektion i marknivå innebär att luften tillförs värme från marken och skapar en vertikal cirkulation. Är luften tillräckligt fuktig bildas moln och nederbörd kan falla.) Hur kraftiga skurarna blir beror på skillnaden i temperatur mellan luften framför och bakom kallfronten samt hur snabbt fronten förflyttar sig. Väderomslaget sker i regel snabbare vid en kallfrontspassage än vid en varmfrontspassage; lufttemperaturen sjunker snabbt, vindhastigheten ökar och vindriktningen kan ändras. Det tydligaste tecknet på att en kallfront närmar sig är ofta att vinden ökar. På väderkartor markeras kallfronter med en blå kurva med trianglar som pekar i frontens färdriktning.
En kallfront uppstår när kall luft rör sig mot varm luft. Eftersom kall luft är tyngre än varm (har högre densitet än varm) skär den in under varmluften och lyfter den. Kylan kommer först fram nära marken men så småningom trängs även den luft som finns kvar högre upp undan. Den kalla luften attackerar den varma som tvingas stiga vilket leder till kondensation och resulterar i tung nederbörd. Kallfronter rör sig snabbt och kan orsaka stark turbulens i form av stormar, orkaner och tornados. Genom att kalluften tränger in under varmluften kommer frontytan att luta bakåt. Kallfronten når cirka fem mil in under varmluften. Nederbörd uppträder efter frontpassagen vid markytan till skillnad från varmfronten där nederbörd uppträder före frontpassagen vid markytan. Vid en kallfront blir det ofta intensiva regnskurar och snöbyar som följs av uppklarnande. Att nederbörden blir så intensiv efter en kallfrontspassage beror på att det i den av markytan uppvärmda kalluften sker konvektion som kan medföra att åskmoln (cumulonimbus) bildas. (Konvektion i marknivå innebär att luften tillförs värme från marken och skapar en vertikal cirkulation. Är luften tillräckligt fuktig bildas moln och nederbörd kan falla.) Hur kraftiga skurarna blir beror på skillnaden i temperatur mellan luften framför och bakom kallfronten samt hur snabbt fronten förflyttar sig. Väderomslaget sker i regel snabbare vid en kallfrontspassage än vid en varmfrontspassage; lufttemperaturen sjunker snabbt, vindhastigheten ökar och vindriktningen kan ändras. Det tydligaste tecknet på att en kallfront närmar sig är ofta att vinden ökar. På väderkartor markeras kallfronter med en blå kurva med trianglar som pekar i frontens färdriktning.
Referenser
Bogren, J. & Gustavsson, T. & Loman, G. (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur.
Holmgren, P. & Nilsson, L-G. (2008). Svenska himlar. Turin, Italien: Stige Spa.
Ne.se
Smhi.se
Sunhede, S. (2010-03-03). Handledning. Högskolan i Skövde.
Westin Bergh, M. (2004). Vädret. Italien: Print Service.
Wikipedia.se
Withgott, J. & Brennan, S. (2007). Environment – Pearson.
Bogren, J. & Gustavsson, T. & Loman, G. (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur.
Holmgren, P. & Nilsson, L-G. (2008). Svenska himlar. Turin, Italien: Stige Spa.
Ne.se
Smhi.se
Sunhede, S. (2010-03-03). Handledning. Högskolan i Skövde.
Westin Bergh, M. (2004). Vädret. Italien: Print Service.
Wikipedia.se
Withgott, J. & Brennan, S. (2007). Environment – Pearson.
//Ellen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar