Tekniken utvecklar sig efter människors behov.

Kläder efter väder hetter ett gammalt uttryck. Regnväder är inget undantag och teknik för att hålla sig torr och varm finns. De flesta tillverkare av moderna vattentäta klädesplag såsom jackor, skor och handskar använder någon form av vattentätt membran som andas, dvs släpper ut fukt och överskottsvärme. Exempel på material är Gore-tex. Det lammineras normalt in mot yttertyget eller mot ett separat foder, beroende på vilken egenskap man vill att plagget ska ha.

Hur fungerar då Gore-tex membranet?

Porerna i materialet är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, och eftersom bindningarna mellan vattenmolekylerna är väldigt starka så släpper materialet inte igenom vatten i flytande form. Samtidigt är porerna 700 gånger större än en vattenmolelyl, så att svett, som med hjälp av kroppsvärme avdunstat till vattenånga, med lätthet kan passera membranet.

Ett praktisk självupplevt problem är att Gore-tex fungera sämre i kraftig kyla, då materialet upplevs som tätt. Problemet kommer sig att kylan flyttar kondensationspunkten närmare kroppen, dvs innanför membranet. Vattenångan hinner då övergå till flytande form innan den passerat membranet. Särskilt tydligt är detta då man använder Gore-tex kängor.

Referenser:


http://www.gore-tex.se/

Henriksson, A. (2000). Naturkunskap B. Kristianstad : Gleerups.

Moln – väcker känslor

I alla tider har nog moln väckt känslor hos människan både gammal som ung. Genom att exempelvis studera tavlor kan man se att ett dystert motiv följs för det mesta av en orolig himmel och tvärt om. Det finns även sångtexter om moln "Små lätta moln " av Pugh Rogefeldt, där han sjunger om molnen på himmelen och sommaren som gör honom lycklig. Vem har inte använt sig av uttrycket "att väva på moln" när man har kännt sig lite extra glad?

Att en sommardag tillsammans med barn titta upp på himlens stackmoln som ändrar form är så kul, ena minuten kan man se ett moln som liknar en sko och nästa kan likna en hund med hatt. Här kan bara fantasin sätta stopp för vad man kan se och ofta leder det till roliga studer med barn. Nästa dag kan de fantasiframkallande molnen ha ersatts av något annat och en annan känsla. Molnen kan ha tornat i hop sig och de kan vara riktigt mörka och en känsla av oro spänning kan uppstå.

Vid en intervju om moln med några förskolebarn fick jag bland annat följande svar "mörka moln är arga", "de är mörka för de har mycket regn i sig", "om moln är mörka blir det åska, det gillar inte jag", "de vill slåss om de är mörka". Ett barn berättade att det inte tyckte om när molnen åkte fort på himlen, medan ett annat barn tyckte det såg ut som om molnen var på väg till någon. Sammanfattningsvis kan sägas att dessa barn i förskolan också förknippade mörka moln med någon slags spänning om att något är på väg att ske och att det kanske inte alltid upplevs så positivt av alla.

Det är ingen tvekan att olika molntyper påverkar oss på olika sätt och väcker olika känslor. Utifrån detta tema kan man sedan diskutera vidare med barn/elever om att känslor kan upplevas på olika sätt och att det finns inget rätt eller fel när det gäller känslor.

Frågor inför handledning den 24/3 2010

1. Behöver vi fördjupa oss mer i något ämne, i så fall vad?
2. Är det något vi skrivit för lite/mycket om? (ex liv, materia, teknik, energi)
3. Har vi berört de ämnen som är väsentliga för fenomenet moln?

Moln- blixt

”Vädrets makter” av Sally Morgan skriver att en varm sommar dag med högfuktighet och straka tigande konventionsströmmar skap cumulusmoln som därmed växer och tornar upp sig till cumuloniumbus – (åskmoln). Dessa åskmoln är nästan blygråa och för ofta med sig kraftiga vindar, våldsamt regn, blixtar och åskmuller. De flesta blixtrarna förekommer i cumuloniumbusmolnen eftersom dessa innehåller våldsamma vertikalvindar och stora mängder underkylda vattendroppar och iskristaller. Den intensiva uppvärmningen av luften kommer från blixtrarna gör att luften expanderar med överljudshastighet och då kommer en åskknall. En blixt och knall inträffar samtidigt men eftersom ljuset sprider sig snabbare än ljudet så ser vi blixten före vi hör dundret. För att ta reda på hur långt bort en blixt är kan man räkna sekunderna mellan ljuset och ljudet. Tre sekunder motsvarar ett avstånd på en kilometer.

Mellan moln och mark

Blixten kan utlösas när åskmolnet byggt upp negativ laddning i sitt undre skikt och marken därunder är positivt laddad.

Mellan moln

Blixtar kan gå mellan ett moln med negativ laddning och ett annat moln med positiv laddning.

Inuti moln

De flesta blixtar uppkommer inuti moln, när det blir överslag mellan dessa positiva och dess negativa laddningscentra

Eldklot

Någon gång uppträder blixten som en klotblixt eller en pärlbandsblixt. Vissa klotblixtar försvinner stillsamt, andra exploderar. Klotblixtar är sällsynta och gör sällan någon skada.

Ett åskmoln levande

Starka luftströmmar skapas inuti ett åskmoln under dess uppbyggnad. Dessa turbulenta strömningar kommet iskristaller inuti molnet att hela tiden stiga och sjunka. Kristallerna blir allt tyngre, allteftersom nya islager läggs till de ursprungliga. Mot slutet av åskmolnets levande blir kristallerna så tunga att vindarna inte kan hålla dem svävande, utan de faller till marken som regn och hagel. Detta är ett tecken på att åskvädret och dess moln börjat brytas upp.

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/aska-1.658

//Eleonore Johansson

Molekyler

En vattenmolekyl består av en syreatom och två väteatomer. Syreatomen har två elektroner i sitt innersta skal och sex i sitt yttersta, men strävar alltid efter att bli åtta i det yttre skalet. Syreatomen vill därmed låna två atomer. En väteatom däremot disponerar endast en elektron, men är alltid verksam för att ta emot en till, i och med det vill väteatomen ha två elektroner. En syreatom som förenas med två väteatomer (en vattenmolekyl) lånar elektroner ifrån varandra, där alla atomer får den eftersträvande mängden elektroner. Atomerna binds samman med elektronerna, så kallade elektronparbindningar. I detta fall har syreatomen störst dragningskraft, vilket medför att elektronerna kretsar mer runt den än väteatomerna. Det i sin tur ger upphov till att vattenmolekyler har en minus och en plussladddad sida. Med andra ord är den en dipol. De olika laddningarna attraherar varandra och därmed försluter sig tillsammans med andra vattenmolekyler och bildar så kallad ytspänning. Det sker olika mycket beroende på vattnets densitet (täthet) mer i fast form än i flytande. Tack vare ytspänningen kan vattendroppar bildas.

Bindningarna är starkast i fast form och därför ligger molekylerna fixerade vid varandra så att en isbit behåller sin form. Molekylerna i denna fasta fas ger minst energi från sig och kan endast vibrera lite på sin bestämda plats. Vid den absoluta nollpunkten -273c är molekylerna helt stilla. När temperaturen ökar och närmar sig mot noll grader ökar vibrationerna i styrka och energi. Vid smältpunkten kommer molekylerna att lösgöras från varandra och därmed expanderar energin ytterligare. Slutligen när vattnets upphettats och bildar vattenånga så är energin som störst.(När ett ämne övergår från en form till en annan får det andra egenskaper, men det är fortfarande samma ämne, det kallas fysikalisk förändring.)

Atomer tar emot och avger energi tex när elektroner träffas av solens strålar hoppar elektronerna ut till en bana med större radie vilket medför att atomen blir mer energirik. Tvärtom gäller när elektroner hoppar tillbaka till sin ursprungliga position, alltså minskas energin. När en vattenmoleky avdunstar och övergår till vattenånga tar den med sig lite av energin i form av värme och bidrar därmed till avkylningen i form av kondesation. Kondensationen bildar moln som sin tur leder till nederbörd.

Sunhede förklarade under handledingen hur fina iskristallsmönster bildas, nämligen när vattenånga kondenseras och fryser till is på en yta, exempelvis ett fönster. Mönstret uppstår för att vattnet övergår från gasform (vattenånga) direkt till fast form och i och med det förbigår den flytande formen. På grund av de starka bindningarna som blir från gasform till fast form får iskristaller sex armar. Molekylerna är som tidigare nämts mest rörliga i gasform och kommer en taget till ytan och kondenserar. Därav det fina mönsteret.

När man tex fryser vatten i en mugg, så bildas inga fina iskristallmönster. Handledarens förklaring till det var att molekylerna ligger för nära varandra (i flytande form) innan de övergår till fast form.

Referenser:

Henriksson, A. (2000). Naturkonskap B. Kristianstad: Gleerups.

Sunhede, D. (2010-03-11). Handledning. Skövde Högskola.

Varm- och kallfront

Fronter
Fronter är de skarpa övergångszoner/gränser som kan finnas mellan olika luftmassor. De linjer som på väderkartorna markerar fronter åtskiljer luftmassorna. En frontpassage kännetecknas ofta av mulet väder och nederbörd.

Varmfront
Varmfront är varma luftskikt som följer efter kalla luftskikt. När varm luft tränger bort kallare luft kallas det varmfront. Eftersom varm luft är lättare (har lägre tryck än omgivande luft, lägre densitet) än kall luft (som har högre tryck än omgivande luft, högre densitet) glider den varma luften över den kalla och får lutning. På grund av lutningen kan varmfrontens övre delar nå mer än tio mil in över kallfronten. Eftersom varmfronten lutar kommer den först fram på hög höjd men så småningom når varmluften även ner till marken. När den lättare varmluften strömmar upp över den tyngre kalluften avkyls varmluften och det bildas fjädermoln (cirrus). Dessa tätnar sedan till slöjmoln (cirrostratus) vilka i sin tur sjunker och övergår i ett tätare, gråare skiktmolnstäcke (altostratus). Skiktmolnen övergår sedan i täta regnmoln (nimbostratus) vilket medför ihållande lätt nederbörd. Ett tecken på en antågande varmfront är alltså fjädermoln som följs av slöjmoln och man kan förvänta sig regn inom 10-20 timmar. Fjädermoln kan dock förekomma utan att en front är på väg. Efter en varmfront kan vädret ofta vara disigt. När en varmfront passerar kan vinden ofta ändra riktning relativt snabbt och efteråt strömmar varmare luft in. Den varmare luften som förs in över Sverige kommer under större delen av året från Atlanten och därför är den också fuktig. Under vinterhalvåret kyls den varmare luften av när den kommer in över land vilket gör att det ofta bildas moln, dis och dimma i varmluften. På sommaren däremot värms varmluften från Atlanten upp ännu mer när den kommit in över land och det är större chans att molntäcket spricker upp efter varmfronten passerat. På väderkartor markeras varmfronter med en röd kurva med halvcirklar som pekar i frontens färdriktning.

Kallfront
En kallfront uppstår när kall luft rör sig mot varm luft. Eftersom kall luft är tyngre än varm (har högre densitet än varm) skär den in under varmluften och lyfter den. Kylan kommer först fram nära marken men så småningom trängs även den luft som finns kvar högre upp undan. Den kalla luften attackerar den varma som tvingas stiga vilket leder till kondensation och resulterar i tung nederbörd. Kallfronter rör sig snabbt och kan orsaka stark turbulens i form av stormar, orkaner och tornados. Genom att kalluften tränger in under varmluften kommer frontytan att luta bakåt. Kallfronten når cirka fem mil in under varmluften. Nederbörd uppträder efter frontpassagen vid markytan till skillnad från varmfronten där nederbörd uppträder före frontpassagen vid markytan. Vid en kallfront blir det ofta intensiva regnskurar och snöbyar som följs av uppklarnande. Att nederbörden blir så intensiv efter en kallfrontspassage beror på att det i den av markytan uppvärmda kalluften sker konvektion som kan medföra att åskmoln (cumulonimbus) bildas. (Konvektion i marknivå innebär att luften tillförs värme från marken och skapar en vertikal cirkulation. Är luften tillräckligt fuktig bildas moln och nederbörd kan falla.) Hur kraftiga skurarna blir beror på skillnaden i temperatur mellan luften framför och bakom kallfronten samt hur snabbt fronten förflyttar sig. Väderomslaget sker i regel snabbare vid en kallfrontspassage än vid en varmfrontspassage; lufttemperaturen sjunker snabbt, vindhastigheten ökar och vindriktningen kan ändras. Det tydligaste tecknet på att en kallfront närmar sig är ofta att vinden ökar. På väderkartor markeras kallfronter med en blå kurva med trianglar som pekar i frontens färdriktning.

Referenser
Bogren, J. & Gustavsson, T. & Loman, G. (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur.
Holmgren, P. & Nilsson, L-G. (2008). Svenska himlar. Turin, Italien: Stige Spa.
Ne.se
Smhi.se
Sunhede, S. (2010-03-03). Handledning. Högskolan i Skövde.
Westin Bergh, M. (2004). Vädret. Italien: Print Service.
Wikipedia.se
Withgott, J. & Brennan, S. (2007). Environment – Pearson.

//Ellen

Regnskugga

Man säger att ett område ligger i regnskugga om det ligger i lä av en bergskedja. På bergens lovartssida tvingas luften stiga vilket leder till avkylning, kondensation och nederbörd. På bergens läsida sjunker däremot luften vilket får uppvärmning och molnupplösning som följd. Luften blir då torr och området på läsidan om berget får ett torrare och nederbördsfattigare klimat. Denna torrmarksvegetation påverkar djur och växtvärlden.

Abisko i norra Lappland är Sveriges mest nederbördsfattiga plats med i genomsnitt 300 mm nederbörd per år. Vid Riksgränsen som ligger cirka tre mil västerut är nederbörden tre gånger så stor. Detta beror på den skandinaviska fjällkedjan som är belägen däremellan och läar mot västvindarna.

Referenser

Smhi.se
Sunhede, S. (2010-03-03). Handledning. Högskolan i Skövde.
Wikipedia.se

//Ellen

Moln - Vindar

Vindar

”Vädrets makter” av Sally Morgan, skriver att luften omkring oss är ständigt i rörelse och den skapar både milda fläktar och våldsamma stormar. När solen värmer upp luften blir den lättare och en landyta sätts luften i rörelse, vilket innebär att luftens molekyler börjar röra sig hastigare samt utvidgar sig. När luften utvidgar sig blir den mindre tät än omgivande luftmassor och så bildas ett lågtrycksområde. Alltså stiger den varma luften upp och blir omgiven av kallare luft. Samtidigt sugs kyligare, tyngre luft in för att ersätta den varma luften som stigit uppåt. Det är denna luftrörelse som känns som vindar eller blåst. Denna cirkulation kallas för konvektion.

Sjöbris och landbris

Varma soliga dagar under vår och sommar blåser det sjö- och landbris utmed kusterna. Detta beror på skillnaden i temperatur mellan land och hav. På dagen är det varmare över land och svalare över sjön, alltså sjöbris. På kvällen vrider den åt höger och går parallellt med kusten (solgångsvind). På natten avkyls landet snabbare än vattnet och vinden byter riktning, blir (frånlandsvind) alltså landbris.

Dalvindar

När bergsluttningar blir uppvärmda av solen stiger den varma luften uppåt, då avkyls den, blir tyngre och faller ner, varvid den skapar en kall vind som fyller det utrymme den uppstigande luften lämnat.

Bergsvindar

På natten avkyls den varma bergsluften och flyter ner längst bergssluttningarna till dalen, där den blir till en kylig vind.

Moln - Nederbörd

”Vädrets makter” av Sally Morgan, moln är samlingar av i luften kringsvävande vattendroppar eller iskristaller. Moln bildas när varm och fuktig luft har nått tillräckligt högt upp, kyls den ner så mycket att fukten som finns i luften omvandlas från vattenånga till små, små vattendroppar, så kallade molndroppar. Denna börjar då kondensera kring små partiklar i atmosfären. Eftersom molndropparna är så små och väger nästan ingenting håller de sig svävande uppe i luften. De små molndropparna är aldrig stilla utan rör sig hela tiden åt alla håll och kanter. Molndropparna växer genom ytterligare kondensation och genom att slås ihop med andra och bildar så småningom ett moln. Ett molntäcke kan uppstå när en varmluftmassa tvingas uppåt av en kallare, som gör att dess vattenånga tvingas till kondensation. Andra moln bildas när varm luft tvingas stiga över ett bergsområde eller blåser ut över ett kallt underlag, t ex kyligt vatten. Varma dagar bildas åskmoln när varm, fuktig luft stiger och då hastigt avkyls. Molnen kan se vita ut eftersom vattendropparna reflekterar solljuset. När molnet växer tjocklek blir det mörkare eftersom ljuset inte kan passera det lika lätt.

// Eleonore Johansson

Nederbörd (regn, hagel, snö)

Moln betår av en blandning av vattenånga, snö och iskristaller. För att det ska regna måste vattenångan i molnet fastna på en partikel i luften. Den här partikel, en så kallad kondensationsstjärna kan vara ett litet korn ökensand, aska från en vulkan eller ett saltkorn som vispats upp från havet. Molnets översta del är oftast väldigt kall och det är där iskristallerna bildas. Nertil i molnet finns små, små vattendroppar. När de kolliderar med varandra slås de samman och blir tillslut så tunga att molnet inte orkar hålla dom kvar. När luften blir övermättad på vatten faller det ned i form av nederbörd som regn. Om det finns turbulens i molnet, det vill säga när luften rör sig kraftig i molnet, så växer iskristallerna till hagel. Iskristallerna packas till hårda kulor. Hagel smälter inte lika lä'tt som snöflingor på sin färd ner mot marken, därför kan det hagla mitt i sommaren.

Temperaturen skiljer sig åt i ett moln. Som tidigare nämnts så bildas iskristallerna i det övre kallare delen av molnet. Iskristallerna är hexagoner, sexkantiga.När dessa är på nedgång genom molnet, ner till marken expanderar de genom att klumpa sig samman med andra iskristaller som tillsammans bildar snöflingor. en enda snöflinga kan bestå av 1000 iskristaller! Ingen snöflinga är den andra lik men samtliga är sexuddiga stjärnor. Deras olika mönster beror på deras olika vägar ner till marken.

Vatten har olika former. antingen flytande, som vatten ånga eller som is. Sötvatten fryser vid -0 grader, medans saltvatten har en lägre fryspunkt. Därför vattnet i våra insjöar före havsvattnet. Is är lättare än vatten genom sin lägre dentsitet, därför flyter isblocken på vatttenytan.

Referenser:

polarisen.se

Zetterlund-Persson, I. (2005) Vatten - Guttas resa mellan himmel och hav. Mölndahl.

//Jenny

Vattnets kretslopp

Vattnet är en förutsättning av allt liv på jorden och vattnet täcker 70 % av jorden yta. Vattnets kretsloppa är ett av de viktigaste kretsloppen på jorden. En följd av vattnets kretslopp, solens strålning och jordens rörelser är vad vi kallar väder. Eftersom vädret påverkar jordens ekosystem och ekosystemet påverkar vädret kan man säga att allt sker som ett enormt kretslopp av olika krafter. Vattnet är i en ständig rörelse som drivs av solen. När solen strålar värmer vattenytan i havet och marken, avdunstar vattnet till ånga. När vattenångan stiger upp och kyls ner bildar den moln. En vattendroppe kan stanna i ett moln allt ifrån några timmar upp till flera veckor. När molnen till slut är mättade med vatten faller det som regn, snör eller hagel ut i älvar. En del av vattnet rinner av som ytvatten och samlas i sjöar för att förr eller senare nå havet igen. En del av nederbörden tränger ner i marken och tas upp av växtligheten och avgår till växternas klyvöppningar upp i atomsfären igen. Det vattnet som inte avdunstas från marken eller transpireras från växterna rinner djupare ner genom marken och bildar till slut grundvatten.

Vattnets tre former

De flesta ämnen som vi ser och använder i vår vardag uppfattar vi antingen som fasta, flytande eller i gasform. Men beroende på temperatur och tryck kan de ändra ”tillstånd”. Vatten är det tydligaste exemplet i naturen. Vattnet har tre olika former. Det finns både fast form (is), flytande form (vatten) och i gasform (vattenånga). Normalt fryser vatten till is vid noll grader. Fast inte saltvatten, för det behöver oftast flera minusgrader för att bli till is. Därför fryser insjöar före havet när temperaturen sjunker. Is är lättare än vattnet under som inte har fryst, man kan ibland se att isblock flyter på havsytan. Vattenångan är en osynlig gas som finns i varierande mängd i luften runt omkring oss, i genomsnitt mindre än 1%. Den påverkar både vårt väder och vårt klimat. När vattenångan kyls av i atmosfären bildas små vattendroppar eller iskristaller, som i sin tur blir till moln och kanske även regna eller snör. Dessutom är vatten ångan en viktig växthusgas som står för en stor del av den naturliga växthuseffekten och ser till att vi har ett så behagligt klimat här på jorden.

Bräckt vatten

Vattnet i Östersjön är en blandning av sött och salt vatten. Det beror på att stora älvar med sött vatten rinner ut i havet här. När sött och salt vatten har blandats säger man det är bräckt vatten.

”Inget vatten försvinner från jorden. Det flyttar bara på sig, och så småningom kommer det tillbaka till samma plats. Det vatten som rinner ut i havet på en plats på jorden, kan var det samma som vi senare badar i här hos oss på sommaren. Den mängd vatten som fanns på jorden när dinosaurierna levde, är lika stor idag. Det är det vatten som också framtidens barn och vuxna ska leva av. Det finns varken mer eller mindre. Havet kan bara bli renare eller smutsigare” ( http://www.gutta.se/default.asp?pageid=295&hpage=2)

Saltvatten och Sötvatten

Förr så hade havet en lägre salthalt än idag. Regnet som faller över bergen för med sig nya salter som i sin tur via floder och grundvattnet strömmar ut i havet. När vattnet avdunstar blir salterna kvar i havet. Av den anledningen har salthalten blivit högre i havsvattnet. Världshaven är nu mer än tre gånger saltare än vad det en gång var. 94 % av vattnet på jorden är salt havsvatten. Sötvattnets salthalt är mindre än 0,05 % och utgör endast 6 % av jordens vattenmängd. Sötvattnet som finns i grundvattnet är 4 % och 2 % finns som ytvatten i sjöar, vattendrag och inlandsisar och snötäcke.

Vattnets skiktning

Den viktigaste fysikaliska egenskapen som vattnet har är dess täthet som är störst vid + 4 celsius. Det solvärmda vattnet som ligger vid ytan är lättare än det kallare vattnet som är tyngre som ligger längre ner i havet. Vattnets densitet minskar både om temperaturen stiger eller faller under + 4 celsius. Densitet i det varma vattnet är lägre än i det kalla vattnet.

Referenser

Holmgren,P & Paulsson,T. (2009). AKTIVA LÄRARE - Barn frågar om klimat. Förlag: Liber.

Peinerud, I., Lager-Nyqvist, L & Lundegård. (2000). Biologi A. Bonnier Utbildning.

Zetterlund-Persson, I & Docksjö, S. (2005). Vatten – Guttas resa mellan himmel och hav. Förlag: Hummer Publishing.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattnets_kretslopp

http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi

// Helena

Teknik och meteorologi

De mer omfattande väderprognoserna som talar om hur vädret förvantas bli är tekniskt sett invecklade och görs av meteorologer som hämtar information från ett globalt telekommunikationssystem. Det sker ett ständigt utbyte av informaion världen över, dygnet runt och information matas in i stora datorer som kan göra miljontals beräkningar varje sekund. Information hämtas bland annat från:

• Väderstationer
• Specialflygplan som flyger in i moln för att mäta hur mycket vatten de innehåller
• Satellieter som skjutits upp i rymden för att ta bilder av moln och stormar.
• Temperaturer mäts med väderballonger som skickats upp i luften.
• Meteorologer kan även rikta en laserstråle mot molnbasen och påm så vis bestämma molnets höjd.

Referenser:

Cosgrove,B. (1992) Väder. Bonniers AB: Stockholm

Bekkestad, T. (2005) Fråga Tone om vädret. ScandBook AB: Falun

www.smhi.se

Olika typer av moln innebär olika slags väder

Moln utvecklas ständigt och visar därför en oändlig formvariation. Moln kan bildas i klar luft men de kan även bildas och växa ut från andra moln (modermolnet) men det kan även frigöras helt från det. Jag skall här redogöra för några av våra vanligaste molntyper.

Stackmoln, Cumulus
Detta är typiskt sommarmoln och betyder oftast "vackert-väder-moln". När vattenmolekylerna når ca 1-2 kilometer kyls det bildas bommulsliknande,ganska platta stockmoln. Stackmoln som inte växer till sig och blir särskilt stora innebär att det inte är någon större risk för nederbörd senare under dagen och det blir fint väder fram till kvällen då molnen löser upp sig när solen slutat att värma upp marken.

Upptornande stockmoln, Cumulus congestus
När det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större och oftare växer de mer på höjden än på bredden. Molnen växer till sig så länge det är varmare än luften omkring. Tillslut får de ett blomkålsliknande utseende och stäcker sig allt högre upp på himlen. Om målnen skulle blir riktigt stora på förmiddagen finns det risk för att det kan blir regnskurar på eftermiddagen.

Tunna fjädermoln, Cirrus
Dessa moln liknar tunna vita fjädrar och betyder oftast att det blir fint väder men om de har en krok i ana änden kan det innebära att det kommer att regna eller snöa. Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som så småningom täcker större delen av himlen är det också ett tecken på att det kan vara ett nederbördsområde som är på väg. Cirrusmolnen befinner sig oftas på 8000-9000 meters höjd och består nästan bara av iskristaller.

Åskmoln, Cumulonimbus
Detta är stora bymoln som byggt upp genom soluppvärmningen under dagen och de förekommer för det mesta på eftermiddagarna. En vanlig sommardag kan börja med små spridda stackmoln men allt eftersom solen stiger högre värms jordytan mer och mer och de små molnen växer till i höjdled. På 9-12 kilometers höjd kommer den uppåtstigande luften in i stratosfären som är ett luftlager där temperaturen inte längre avtar med höjden. Vattenmolekylerna får därför svårt att tränga högre upp än molnets översida och börjar därför sprida ut sig horisontellt och molnet får ett plattare utseende på ovansidan.

Vad händer i ett åskmoln?
Det kan förekomma åka inom molnet eller mellan molnet och marken.
I toppen på molnet fryser vattenmolekylerna till små iskristaller som växer och bildar hagelkorn som börjar fall genom sin tyngd. När de uppåtstigande iskristallerna krockar med de fallande hagelkornen överförs elektroner och uppåtvindarna får med sig positiv laddning till molntopppen medan de tyngre hagelkornen får med sig negativ laddning till molnets nedre delar. Detta resulterar i ett åskmoln med kraftig positiv laddning i toppen och kraftig negativ ladding i molnets botten och det uppstår den laddad spänning inom molnet.

Marken under molnet är oftast positivt laddad och en blixt mellan moln och mark börjar med att negativa laddningar succesivt letar sig mot marken för att hitta positiv laddning. En urladdning börjar med att en smal krokig blixtkanal skjuter ner genom molnet mot marken och laddar luften till en sluten krets. Huvudurladdningen genererar stor mängd energi och rör sig med en hastighet av 30 000 km/s (1/10 av ljusets hastighet) och värmer snabbt upp luften i blixtkanalen till ca 50 000 grader, vilekt är 5 gånger varmare än solens yta. Kanalen är inte bredare än en penna men kan vara så lång som 5-10 km. Vid huvudurladdningen går blixten först från marken till molnet.

Bullret som vi hör är den tryckvåg som skapats av den snabba uppvärmningen i blixtkanalen. Beroende på avståndet till blixten når tryckvågen våra öron vid olika tidpunkter. Står man nära blixtnedslaget hörs åskdundret nästan som ett "gevärsskott" och befinner man sig längre ifrån så låter ljudvågorna som ett dovt muller.

Referenser
Cosgrove, B. (1992) Väder. Bonniers AB: Stockholm
Bekkestad, T (2005) Fråga Tone om vädret. ScandBook AB: Falun
Mattsson,J (2008) Moln Uppkomst-Indelning-Formvärld. Studentlitteratur

www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662 hämtad den 5 mars 2010
www.alltomvetenskap.se/aska--myt-och-verklighet.aspx?article=3381 hämtad den 8 mars 2010

Ett moln föds

All materia består av kemiska ämnen. Luften består bland annat av kväve och syre medan vattnets smådelar kallas för vattenmolekyler och betår av en syreatom och två väteatomer. Materia är förändringsbar och när vattenmolekylerna värms upp ökar moklekylernas rörelser från att ha varit fast fast form (is) där molekylerna binds till varandra genom elektriska krafter. till flytande form (vanligt vatten) och tillslut bildas vatten i gasform där molekylerna rör på sig och tar mr plats (vattenånga). Vattendropparna har en diameter mellan 0,005 och 0,020 mm och har en fallhastighet på ca 1 cm på 1 sek. Egentligen är det ingen skilland mellan moln och dimma förutom att dimman håller sig närmare jordytan.

Termik är det samma som varmluftsbubblor bestående av vattenmolekyler som bildas när solen värmer upp markytan. Moln uppstår framförallt över landområden eftersom markytan värms snabbare och lättare än vattenytan, särskilt på försommaren när vattnet inte har hunnit att bli varmn än. Eftersom molnen bildas då från den uppvärmda markytan håller sig molnen mest över inlandet istället för vid ex vattnet. Det är av den anledningen som vi på sommaren kan se att det är finare väder vid kusterna än innåt landet. Då vissa områden värms upp mer än andra blir även luften alldeles ovanför marken varmare på dessa ställen än runt omkring. Bubblorna dvs vattenmolekylerna expanderar när de blir varmare och får en lågre täthet än luften omkring vilket gör att de stiger och expanderar ytterligare. Varm luft är lättare än svalare luft och därför stiger de uppåt och när de når en viss höjd kondenseras vattenmolekylerna (bubblorna) och moln bildas. Eftersom det tar en stund för solen att värma upp marken då termiken är svag är molnen oftast små som exempelvis på morgonen.

Då det oftast är samma område på marken som hålls var under dagen fortsätter den varma luften att bubbla upp från samma ställe men nu även från andra platser som värmts upp. På så sätt växer molnen till sig och blir större och håller i sig under dagens lopp då den uppåtstigande luften nu tillför ny fuktighet. På kvällen exempelvis då solen inte längre värmer upp marken tillförs inte någon ny fuktighet och luften blir torr och då löses molnen upp.

Vatten

När jag hör ordet vatten tänker jag genast på sjöar och hav, syd- och nordpolen och de fysikaliska kretsloppen. Förvisso vet jag att växter och djur består av vatten men det är inte min första association. Alla levande celler i vår kropp innehåller vatten, människan består till två tredjedelar vatten. "utan vatten-inget liv!" sa Sunhede under handledningen. Sötvattnet som är livsviktigt för växter, djur och människan finns inte i samma rikliga mängder som saltvatten. Enligt Andréasson, Bondeson och Bodström (2002), så är 97% av allt vatten saltvatten (väldshaven) och knappt 3% sötvatten. Dessutom är merparten av dessa 3% bunden i fast form vid polerna och glaciärer.

På professor vatten.se förklaras en viktig aspekt av vattnet egenskaper som har betydelse för livet på jorden, som även Sunhede berörde, Nämligen att vatten är som tyngst vid 4 grader. När vattenytan på en sjö kyls ned, sjunker vattnet ner mot botten bara för att det kallare vattnet är tyngre. Men när allt sjövatten kyls ned till 4 grader och det fortsätter att bli kallare på ytan (kallare än 4 grader) blir det lättare och flyter därför uppåt. Därför börjar is bildas på ytan först. När sedan isen blivit tjockare, ca 20-30 cm, fungerar isen som isolering och ytterligare avkylning avtar. Vidare kan man läsa, om vatten hade sin största densitet vid 0 grader så skulle all vattenmassa i en sjö kunna frysa till is. Hur skulle det gå för allt liv i vattnet då?

Referenser:

Andréasson, B.& Bondeson, L. &Boström K. (2002) Grundbok kemi. Natur och kultur: Stockholm.

Sunhede S. (2010-03-03). Handledning. Högskolan Skövde.

http:www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/default.asp

/Jenny

Klimatförändringen

Min fundering är hur klimatförändringen på jorden ska förmedlas till barn/elever i tidiga åldrar, på ett sätt som inte skapar oro hos dem. Detta blev min fundering när jag läste i Holmgren & Paulsson (2009).

”Världen är inte på väg att gå under! Det är kanske det allra viktigaste budskapet som vi vuxna har att ge alla barn som funderar och ofta även är oroliga. Däremot kommer vårt samhälle att påverkas och ändras på många sätt när klimatet förändras” (Holmgren & Paulsson 2009 s 4).

Det är viktigt att vi förmedlar kunskapen på ett sätt som inte gör barnen oroliga, men å andra sidan måste de förstå vilka konsekvenser människans handlande på jorden blir. Det gäller att vi vuxna har svar på frågorna och funderingarna barn/elever har kring klimatförändringarna. Hur ingående ska man förklara för dem?

Referens

Holmgren, P & Paulsson, T. (2009). AKTIVA LÄRARE - Barn frågar om klimat. Förlag: Liber.

// Helena

Bara några tankar kring intervjuerna i förskolan och skolan.

Hej alla!

Utifrån intervjun från förskolan och skolan angående deras tankar kring "varför finns det moln?" så hade barnen på förskolan många tankar och funderingar och de spann vidare på varandras tankar. För mig var detta tillfälle oerhört givande och ett lärande tillfälle eftersom jag aldrig har gjort någon gruppintervju förut. När jag samtidigt hade intervjun med barnen såg barnen ett flygplan som flög förbi och då tog jag tillfälle till akt att spinna vidare på flygplan och koppling till moln för att ta vara på situationen. Denna intervju är jag oerhört nöjd med.

När jag gjorde gruppintervjun i skolan så fick jag en annan erfarenhet. Eleverna räckte upp handen när de skulle berätta vad de hade för tanke och de spann inte vidare på varandras tankar och funderingar. Det kändes som att de väntade på ett rätt "svar". Jag började intervjun med att förklara för eleverna att det är bara deras tankar och funderingar jag vill veta. Jag försökte få igång en diskussion men det var svårt och jag försökte fånga upp deras tankar men även att de skulle förklara hur de menade. Jag frågade även om det var någon som hade någon annan tanke.

Jag funderar över hur det kan vara en så skillnad på förskolan - och skolanskultur. Vi har format eleverna i ni skolkulturen redan i årskurs ett. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men jag blev chockad över att det var en sådan skillnad på deras sätt att vara. Sen beror det säkert på vilka elever och barn jag hade under intervjun, men ändå.

// Eleonore Johansson

Seminarium ”Mål, bedömning och utvärdering” 1 mars

Så här uttrycks ett mål i kursplanen:

Eleven skall beträffade natur och människan ha kunskaper inom naturvetenskapliga områden.

Så kan det målet tolkas:

Förskolan: Barnen skall få en viss förståelse om vattnets kretslopp.

Skolan: Eleverna skall få en förståelse om vattnets kretslopp och vattnets olika former fast, flytande och gas.

Så här kan barn/eleven visa att hon/han kan:

Förskolan/skolan:

• Barnen använder sig av experiment där de får en förståelse om hur moln bildas
• Frågor/diskussionslåda
• Concept Cartoon ev. i undervisningen

Så här avgörs om en barn/elev har nått målet:

Förskolan/skolan: Använda sig av Concept Cartoon, intervjun

Vi diskuterade att formativ bedömning inte bara är ur ett elevperspektiv utan det är lättare som lärare att ge rättvis bedömning eftersom det finns mer underlag. Vid en formativ bedömning utgår man ifrån barnens intresse och vi ser vikten av att läraren har målet i fokus. Det är viktigt att eleverna har en förståelse innan man går vidare för att dom ska kunna transferera den nya kunskapen vilket även Blooms taxonomi förespråkar. Andersson (2008) skriver att undervisningen och lärandet förbättras vid formativ utvärdering.